..ur ett insnöat liv - slöjden

Blå fåglar färdiga

2012-01-11T21:21:00.000+01:00

...för längesen. En av de lyckade delarna av höstens "göra färdigt"-projekt. Fågelvantarna blev klara i mitten av oktober och flög senare västerut till ett nytt hem i Canada:

Har använt vanligt svenskullgarn (kampes tror jag), stickor 2,5. Mönstret kommer från Ravelry och är ritat av Hanneke Sieben. Tyvärr visade det sig att garnet var sektionsfärgat och blev ljusare och ljusare, vilket gör att mönstret syns lite dåligt på den högra vanten, men blev ändå OK tycker jag.

Bäst gillar jag de här små fåglarna vid mudden och på tummen,

och så insidan med de tokfina fågelfötterna.

Resten av vanten är fint komponerad, men kändes för mig lite ologisk att sticka, rent mönstermässigt. Men det var bara bra! Det gjorde nämligen att min hjärna vaknade och en släng av stickmönstergalenhet kom över mig. Hittills har det blivit tre färdiga vantmönster av det, mer om dem senare- två av dem är provstickade.

solnedgång 2011, nyutsprunget 2012

2012-01-10T21:45:00.001+01:00

Såhär i årsskiftestider är det ju poppis att göra bokslut för det gamla året, tänkte inte göra så mycket i den vägen, men lite tillbakablick får det ändå bli - och lite framtidsfunderingar.

2011 har varit ett väldigt stressigt år där jag jobbat väldigt mycket och flängt runt en hel massa. Det har på många sätt varit bra men för det slöjdmässiga och framförallt för det slöjdbloggmässiga har det varit ett nerköp - det är inte så inspirerande att sitta still hemma när man gör det hela dagarna på jobbet. Konsekvensen av det hela har varit att jag inte skrivit här så mycket, men så blir det ibland.

2011 var också året då jag:
- bets fullständigt av krokning
- köpte mer garn än nånsin. Det har kanske inte synts här - men jag har köpt hugeliga mängder garn. Har "unnat" mig mer än jag hunnit göra av med helt enkelt. Delvis en följd av att jag har en fin garnaffär i min stad och att jag haft stora ambitioner men för lite tid och en stor benägenhet att tröstköpa garn (men vadå - bättre än att köpa godis!)
- besökte ullmeckat Island, köpte tre islandströjor och bestämde mig för att sticka två (men inte gjorde det)
- satte igång att väva brickband på riktigt - det har inte heller synts här - men det kommer.
- nästan inte stickade nånting! just nu kan jag bara komma på fyra saker - två sjalar och två par vantar (mer om vantarna senare).
- höll på en hel del med skojiga växtfärgningsexperiment.
-greps av en vantmönsterkonstruktionsiver....som inte heller synts här - men jag lovar, det kommer, det med.
- närde stora drömmar om yllebroderi men inte kom nån vart, annat än dehär smågrejorna.
- verkligen försökte göra färdigt en massa gamla projekt. Det gick sådär, kan man säga (dagsläget är 3 färdiga, en upprepad av de nio projekt som visades på bilderna).

2012 då - vad ska det bli av det?

Jobba kommer jag att göra förmodligen lika mycket, så jag får helt enkelt se till att prioritera om det ska bli något gjort.

2012 ska bli året då jag:
- slöjdar av det garn jag redan har och handlar mindre! Jag säger inte att jag inte får köpa nytt garn, men jag MÅSTE minimera förråden lite). Fröken C hade en bra idé om 12 projekt i hemmahavt garn - det ska jag satsa på. MINST 12 projekt - som alla ska bloggas!
- Blir bättre på att visa upp vad jag gjort.
- Stickar minst en islandströja (jag har lovat N en tröja mot att han målade om mitt kök - och det gjorde han i augusti- ehm.)
- inte bestämmer mig i november för att göra hemgjorda julklappar till hela släkten...i år framförhållning!
- krokar fler mössor
- syr (eller syr klart) åtminstone en ny 1300-talsklänning
- tränger djupare in i brickbandsvävningens mysterier
- Gör fler vantmönster, det är något jag verkligen gillar, och som jag absolut vill utveckla.
- Sätter igång med ett riktigt yllebroderi. Färdigköpt eller egenkomponerat? - det är frågan.

Låt se om det håller. Jag tror på dethär!

ett blått slut och en blå början

2012-01-09T21:21:00.010+01:00

Nytt år igen. Och inte mycket skrivet i slutet på förra året. För mycket jobb och annat, samt för lite dagsljus att vara i och att fota projekt i. Slöjdat har jag dock gjort en hel del. Krokat i synnerhet, det råkade liksom bli årets julklapp till de flesta.

Ett smakprov kommer här - årets sista färdiga slöjdprojekt 2011, mössa till lillebroren i Drops Alpaca. Har tyvärr inga bättre bilder. Dessa är tagna ca kl. 01:35 i badrummet på julafton, precis när mössan blivit klar efter ca 5 timmars hetskrokning - därav den något glasartade blicken, och därefter glömde jag helt bort att fota den, så håll till godo :). Färgerna stämmer förövrigt dåligt, mössan är mer åt det turkosa hållet.

Mönstret är förbenat enkelt - 136 maskor i avig uppläggning med kroknål 3, två aviga varv och därefter 45 räta varv. Omkastning av färgerna vid vart 5e varv - det blev en riktigt skojig ljuseffekt, nästan som skuggstickning, tyvärr syns det inte så bra här - men jag får väl göra en mössa åt mig själv också. Efter de 45 varven, minskning på 8 ställen, jämnt fördelat över varvet. Klart!

Fick av fina vännerna S och A en härva engelskt lyxgarn i julklapp - Ett garn av bara Bluefaced Leicester-ull! Hade först tänkt kombinera det med blått svenskullgarn (som på bilden) men det visade sig vara för olika tjocklek på garnerna. Istället blev det ett blått garn i ungefär samma nyans, Marianne Isagers Alpaca 2 (50% okänt får, 50% alpaca)

Det resulterade sedan i 2012 års första färdiga slöjdprojekt - en mössa till mig själv. Grund mönstret är samma som till brodermössan, men jag krokade varannan maska avig och varannan rät, med ett stegs förskjutning över varvet vilket resulterar i det här snygga hålkrusliknande mönstret (som jag förövrigt lärde mig när jag gick en krokningskurs för Patrick Hassel-Zein i november - jäkligt inspirerande, mer om det en annan gång).
Inga vidare ljusförhållanden här heller - men ni fattar grejen! Är sjukt nöjd på det hela taget, har på känn att det blir fler, nästan alla mössor jag gör tenderar att bli presenter, så jag har knappt några själv.

En krokad karamell

2011-10-15T12:26:00.000+02:00

Hittade ett par i stort sett färdiga krokade muddar bland mina ofärdiga projekt. Bara att fästa trådarna så var de klara! Misstänker starkt att de hamnar i presentlådan.

Dålig härdighet

2011-10-14T17:00:00.000+02:00

..kommer ni ihåg johannesört-färgningen från i somras?

Jag gjorde faktiskt ett färghärdighetsprov där jag tejpade upp båda garnerna på en pappbit i fönstret och lät det sitta ungefär en månad. Sen tog jag ned det och glömde bort det hela, men såhär blev det:

Inte så kul. Både den lila-rosa färgen och den gröna har blekts intill oigenkännlighet. Slutsats: Det är nog ingen större mening med att färga med johannesört om man vill ha garnet till något annat än att ligga i ett mörkt rum.
Attans! Kanske kanske det går att få bättre härdighet om man kan laka ut färgämnena med alkohol? Eller är det så att anthocyaniner i sig självt bryts ned lätt av ljus? Egentligen borde det ju vara rimligt, när man tänker på de röda anthocyaninfärger man ser på höstlöv så inte håller de sig röda särskilt länge precis. Jag måste plocka fram min kemihjärna och fundera mer på dethär.

Rödfärgning med flammor

2011-10-12T11:51:00.009+02:00

Inte mycket blir gjort när man ligger i soffan och snorar, men man kan ju iallafall passa på att visa gamla saker.

I början av sommaren fick jag ett krappfärgningsryck. Eftersom jag inte hade något färdigbetat garn tryckte jag ned fem hg garn tillsammans med vatten och alun i en 10L-kastrull utan att röra om så särskilt mycket. Det var slappt gjort, och då får man skylla sig själv sen.

Färgade två hg Tuna och ett hg Möbelåtta i ca 100g krapp. Därefter 1 hg Tuna och 1hg Möbelåtta i efterbadet. Såhär blev det.. flammigt! Bilden visar Möbelåttan från förstabadet. På sina ställen helt klart undermålig färgpådragning. Dels förmodligen för att det är ett glansigare och hårdare spunnet garn än Tunan (som ändå fick rätt OK färg), men troligen framförallt pga det trånga betbadet. Håhåjaja.

Det borde jag ju ha kunnat räkna ut med röven och en krita som man säger..
Hursomhelst är det rätt ok ändå, jag kan nog komma på något att ha garnet till. Möbelåttan ska vara till inslag i brickband, och det kommer nog inte göra så mycket att det är flammigt för det blandas upp en del i väven. Andrabadet blev jämnare, men en ganska läskig rosa.

Tunagarnet överst, möbelåttan underst. Färgen stämmer ganska bra, trots den mörka bilden.

Ölandssjalen

2011-10-10T17:00:00.001+02:00

Något blir jag ju också färdig med.
I somras köpte jag som jag tidigare berättat grovspunnet garn av en fin öländsk dam och terapistickade när jag var jätteförkyld. Det blev en stor och jättevarm sjal som nu kommer väl till pass i höstrusket när jag lyckats gå och snora till det för mig igen.

Den är härlig på flera sätt, stor och varm och nästan som att ha ett får om halsen. Enkel, och lite sned och ful, men fantastiskt mjuk och vattenavstötande. Passar till allt och ingenting, i tusen grå nyanser..och kanske tack vare det mycket mer använd än alla fina spetssjalar jag har pillat ihop under årens lopp...jag nästan bor i den här sjalen.

Göra färdigt

2011-10-09T18:44:00.006+02:00

Hej! Jag finns! Har bara haft lite svårt att motivera mig att stanna inne om kvällarna och läsa och skriva om slöjd när det finns så mycket fint att titta på utomhus. Men nu är det höst och ganska mörkt ute om kvällarna, så nu gör vi ett nytt försök.

..med början i en höstrensning! Gick häromdagen igenom alla mina påbörjade slöjdprojekt som legat bortglömda i korgar här och där- och titta vad jag hittade:

Tre nålbindningar: röda grisvantar till mig själv, turkosblå mössa, bruna vantar till en kompis.

Tre stickningar: Halvfärdiga fågelvantar, en just påbörjad grön sjal som ska få en spets och ett par ganska långt komna rödblå sockor.

Två brickband i olika teknik, och ett par (faktiskt nyss påbörjade) krokade vantar.

Dessutom en nästan färdigsydd 1300-talsklänning, en ganska ny-påbörjad särk och en halvsydd struthätta. Hittade också utklippt tyg till ett planerat datorfodral, utklippta tyglappar till en messma, ett halvfärdigt påtat klänningssnöre och flera utklippta bitar till diverse förvaringspåsar.

Håhåjaja... Det är inte det att jag inte får något gjort.. vilket ju man nästan kan tro, när man ser det såhär. Mer att det är så himla svårt att inte hela tiden börja på något nytt när andan faller på och man råkar bli inspirerad.
Nu blir höstens löfte att jag måste göra klart minst fem saker av dessa ovan visade och uppräknade innan jag får börja med något nytt! Och dessutom visa det som blir färdigt här på bloggen!

Experiment med johannesört

2011-07-31T21:24:00.007+02:00

Nu blommar johannesörten (Hypericum sp.) för fullt och är på väg att blomma över, så jag tänkte att det var dags för ett färgexperiment. Plockade massor av blommor och knoppar (de ska ha högst halt av färgämne i sig) och satte igång att färga på jakt efter en vacker röd färg. Johannesörtsbrännvin är ju starkt rött, och man blir rödlila om fingrarna när man smular en knopp, så jag har länge haft ett hopp om att lyckas färga ett garn rött med johannesört. Förra gången blev det hudfärgat fisrosa, men då hade vi nog för lite växtmtrl så nu tog jag allt jag hittade (både äkta johannesört och fyrkantig johannesört) som fortfarande var i knopp (många plantor hade blommat över, så det var ingen fara för artens fortbestånd på platsen).

Jag vägde blommorna (totalt ca 300 g.. det ser alltid mycket mer ut!) och kokade ur dem i ca 1h. Sen fick badet, mest på grund av tidsbrist, stå i ca två dygn. Därefter silade jag bort blommorna - som då såg ut såhär, som grävlingsbajs ungefär.

Färgbadet såg lovande rödlila ut.

Därefter delade jag en härva Klippans Tunagarn i två 50g härvor och fördelade färgbadet lika på två kastruller. Fyllde upp till ca 3l vatten i vardera kastrullen. I den ena löste jag 15g (30% ) alun och lät sedan härvorna ligga i vid ca 90grader C under en timme. Därefter fick färgbaden stå i ca 2 dygn igen, eftersom jag inte hade tid att ta rätt på dem. Så här blev resultatet. Inte ett dugg rött, men lila och grönt!
Det lila är det obetade garnet, och det gröna det alunbetade. Båda färgerna är mörkare i verkligheten.

Sjukt intressant att garnet fick dehär färgerna! Läste i Växtfärgning med örter, svampar och lavar (Erik Sundström, 2002) att det finns blå anthocyaninfärgämnen i Johannesört, och det måste vara de som slår ut på det här viset och tar över de röda och gula färgämnena. Färgen har en grådunkel ton också, ungefär som att det skulle varit järnbetat, men jag har använt rostfri kastrull och vattnet här är inte särskilt järnhaltigt vad jag vet, så jag tror det har med växten att göra.

Nu skulle jag vilja testa att göra ett bad med ännu mer blommor för att se om det är möjligt att få en mer rödlila färg, men jag tror att det blir svårt att få ihop tillräckligt med blommor. Är det någon därute som lyckats färga rött med Johannesört? Enligt Sundström kan man prova att lösa ut färgämnet genom att lägga blommorna i sprit först, det kanske kunde vara värt att testa. Hirkumpirkumbrännvin brukar ju vara riktigt klarrött.

Island

2011-07-21T13:19:00.013+02:00

I slutet av juni var jag på Island med Ns familj. Att åka till Island har varit en dröm sedan jag var liten och resan blev helt fantastisk. Hela idén var att få komma ut i naturen så mycket som möjligt så vi tillbringade större delen av tiden vandrandes i berg, skumpandes i jeepar, åkandes båt och ridandes häst, men jag lyckades klämma in en del textil också när vi besökte Reykjavik. Pga finanskris och valutavärdeminskning är det nuförtiden rätt billigt att handla på Island, iallafall garn och ullvaror..Tex en handstickad tröja för ca 750 svenska kronor och ett hg lópigarn för 15-20 spänn..

Med hem i väskan kom alltså en hel del garn som ska bli egengjorda islandströjor, mer om det när det blir dags! Köpte några färdiga tröjor också, se bilden ovan. Den översta tröjan på bilden hittade jag på röda korset för nån ynka hundring. Den är maskintvättad och helt oformligt krympt men ska sys om så att den passar. De undre är nya, den röda från Handprjónasamband Íslands, isländska handstickningssällskapet, som har två helt fullsmockade butiker i Reykjavik (fulla av tröjor, garn och sticktokiga tanter).

Passade även på att handla lite stickmönster, och hittade tillochmed en film om islandströjestickning.

Köpte även en ny bok om traditionell isländsk flerfärgsstickning (inte islandströjor alltså- de kom först i mitten på 1900-talet utan skofoder och liknande från äldre tid) och så Patrick Hassel Zeins isländska bok om krokning (som de skrev om i vinterns ull-nummer av Hemslöjd)

Hursomhelst- Vi var på Island en kort vecka och hann göra mycket, men jag hade lätt kunnat stanna där i flera månader. Landet är fantastiskt! Det finns massor av saker jag skulle vilja göra, rida långtur på islandshäst, vandra flerdagarstur i bergen, besöka Álafoss-fabriken där man gör lópigarnet, titta på valar..det finns stoff för flera framtida resor, helt klart.

Kan inte låta bli att lägga med några bilder från resan också. Uppifrån och ned: Lunnefåglar på Heimaey, Utsikt från grotta utan tak i Thorsmörk, Vattenfallet Seljalandsfoss, Nedstigning från berget Snaekollur i Kerlingarfjöll och avslutningsvis Islands nationalblomma, Holtasoley, eller fjällsippa som vi säger på svenska.

Terapistickning

2011-07-19T16:14:00.004+02:00

Däckad av en sommarförkylning/magsjuka = paus i vardagen. Allt på en gång, totaldäckad helt utan förvarning har jag sovit i soffan hela dan. Vaknade såhär fram på eftermiddagen till tonerna av susande träd och grannens renovering och kom efter en stunds gloende fram till att -oj, jag har ju dendär gamla bloggen!

Här har det ju just inte hänt nåt på länge. Mest för att jag jobbar hela tiden, och har därför haft svårt att förmå mig att starta datorn över huvudtaget när jag väl är ledig. Har inte orkat pyssla så mycket heller utan mest varit hur trött som helst. Våren blev sommar och jag märkte det knappt. Sen åkte vi till Island en vecka - och jag såg massa fantastiska garner, tröjor och får (mer om det en annan gång) och så var jag en helg i Varberg med mina medeltidsnördar och nu känns det som att lusten att göra saker med håller på och kommer tillbaka så sakteliga. Det finns en hel del projekt som ligger och gror och väntar på att bloggas.

Just nu idag orkar jag dock just ingenting utan ligger mest ner, men när det blir för tråkigt så tittar jag på isländsk film om stickning och stickar några varv på en sjal i ett underbart ojämnt och fluffigt, mjukt, handspunnet gotlandsfår-garn som jag köpt på Öland av en trevlig spinnande tant. Garnet är mycket finare än på bilden, och tanken med sjalen är att det ska bli som att gå runt invirad i ett får - lite knyckligt och ojämnt men varmt, mjukt och vattenavstötande.

Det är helt otroligt vad fort det går att sticka med stora stickor, tog 8or - de största jag har - för att garnet skulle komma till sin rätt. Har gjort åt ett och ett halvt hekto sen i söndags kväll, och har ett och ett halvt kvar - så nu är det bara att bestämma sig om det ska bli en lagomstor sjal eller en jättesjal.

helt apropå yllebroderi

2011-05-02T21:03:00.006+02:00

I helgen bara råkade det bli lite yllebroderi. Jag har (med undantag för nålfodralet förra året) inte broderat nåt sen ungefär mellanstadiets ångestfyllda slöjdlektioner, men fick ett stort sug efter yllebroderi förra året när hemslöjden hade sitt temanummer och Kulturen i Lund hade (det kanske de har fortfarande förresten) en fin utställning med folkkonst. Sen kom den fantastiska nya yllebroderiboken och Broderi-Karins fina bok, och jag köpte dem och drägglade.
Men det blev inget broderat för det var så mycket annat.

Iallafall. I helgen blev det pyssel med vännen T och hans käresta J som precis haft yllebroderiföreläsning och hade med sig ett broderi...och jag som egentligen hade massa annat för mig blev tokinspirerad och kunde inte låta bli att försöka lite.

Först blev det en liten fulingfågel på mitt gamla nålfodral.
Sen blev det en liten nåldyna (fylld med matvete om nån undrar).

Helt vansinnigt kul är det. Skojiga fåglar och färgkombinationer har invaderat mina tankar hela dan. Misstänker att jag kommer att få ännu svårare att gå och lägga mig om kvällarna nu...

..men mest krokar hon

2011-04-26T20:28:00.009+02:00

Sen sist har det blivit mycket hantverk men inte mycket skrivet. Mest beroende på tre saker.
1. Jag har ett jobb som tar mycket tid och ork.
2. Jag vill hellre göra än att skriva om att jag gör just nu.
3. Det är vår, och datorer kan inte tillåtas förpesta för mycket av ens dagliga tid, det är ändå knappt om tid till att hinna lukta på blommorna och humlorna, dricka te, pussas och filosofera .

Hursomhelst har jag gripits av tre besattheter under de senaste månaderna. I sjunkande ordning tar vi dem: Krokning, Brickbandsvävning och Täljning. Mer om de två andra en annan gång. På bubblarplatsen, som senaste helgens besatthet - Sticka med lingarn, men det tar vi också en annan gång.

Alltså krokning.
Först hittade jag en kroknål på en loppis, upptäckte tekniken och blev lite förtjust. Sen krokade jag lite saker, och i vintras när det var så kallt fick jag sen för mig att använda upp resterna från Uggletröjan till att göra ett slags värmeboa. Såhär blev den:

Krokad fram och tillbaks med nål strl 4 och Marks och Kattens Ekologiska (som jag förövrigt inte gillar så mycket, detkänns så konstgjort.. och så nopprar det sig - är glad att jag är av med det!), sen hopsydd som ett rör. Tror det gick åt ca 2 hg. Den är varm och så. Hur varm som helst. Och så känner man sig lite som en robot när man har den. Eller som en sköldpadda som drar in huvet i sitt skal. Funkar bra. men inte så mycket mer, och nu får den vila i en låda tills det blir kallt igen.

.. än var jag inte besatt. Sen hände det sig att nya hemslöjdstidningen (som jag faktiskt är jätteglatt överraskad av, den är minst lika bra som den gamla) skrev om rundkrokning, och ungefär samtidigt hittade jag lite filmer som demonstrerade det samma på u-tuben (här kan man tex lära sig i en vidrig men pedagogisk amrekänsk reklamfilm, kolla den så slipper jag förklara hur man gör). Sen var det kört. Jag krokade som en galning. Hela tiden. Runt runt. Köpte knitpros tvåändade virknålar, och de visade sig funka fint för rundkrokning (man måste ha en pinne med en krok i vardera ändan när man krokar runt).

Lite muddar blev det. Ursäkta de fisiga färgerna, men det har varit så mörkt när jag haft tid att fota på senare tid. Man får tänka det fint som nån sa. Sen blev det ännu fler, men de har inte fastnat på bild.

Och sen när jag fastnade fyra timmar på tåget blev det vantar. Ett experiment. (ännu fisigare färg - de är helt klar-nyutspruckenbjörk-gröna egentligen).

Garnet är vitt svenskull och ett Kaunigarn som jag trodde skulle växla färg fortare, det gjorde det inte - så den ena vanten blev mycket enfärgat ljusgrönare än tänkt. Lite grillvantekänsla är det, men jag gillar dem ändå. Och man kan ta av en gryta från spisen med dem utan att bränna sig.

Alla muddar och vantarna har jag krokat med knitpros dubbelspetsade virknål med strl 3 i ena ändan och 3,5 i andra ändan. Använder 3-sidan när jag krokar "framåt" och 3,5-sidan när jag krokar "bakåt" och jag tror inte det blir nån skillnad sålänge man bara är konsekvent och använder den ena sidan åt samma håll hela tiden.

Nu är nästa projekt igångsatt. En tröja! I grått Bragegarn. Vi får se hur lång tid det tar innan jag tröttnar..

mininålbindning, första försöket

2011-03-02T22:15:00.007+01:00

I höstas var jag i Söderköping med medeltidsfolket och passade på att göra lite inköp. Bland annat en kort, tunn bennål som jag egentligen tror var avsedd att sy med, men som jag tyckte var en nålbindningsnål. Började omedelbart på ett par sockor bara för att se om jag skulle stå ut med att binda med den... och nu är de klara!

Detta har varit det mest tidskrävande nålbindningsprojekt jag gett mig in på. Dock väldigt meditativt... och eftersom varven är så tunna så har man gott om tid att planera hur plagget ska bli medans man håller på. Bindningstekniken är två maskor från föregående varv, två maskor bakom tummen, och tummaskan dras åt runt nålen. Det färdiga tyget blir förhållandevis tjockt och tätt - nästan som om det varit valkat. Garnet är vanligt enkelt tvåtrådigt ullgarn, en gång i tiden färgat med åkerpilört av Ns farmor. Färgen stämmer bäst på de tre undre bilderna

Några gånger under sockgörandet sa jag att det blir första och sista gången jag gör nåt sånt pyttigt.. men samtidigt kände jag att det bara var struntprat..för det är ju så roligt!
Igår började jag ett nytt projekt i ungefär likadant garn fast färgat av min farmor, med krapp. Kan ni gissa vad det ska bli?

orange löv

2011-02-23T19:39:00.007+01:00

I november började jag på två sjalar, en orange och en blå.. och den orange har varit klar ett tag (och den blå kommer repas upp snart, mönstret är för tråkigt!). Så här blev den:

Garnet är kampes, färgat med krapp (såatt det blev såhär fult köttrosa) och sen överfärgat med lök.. nu liknar färgen torkade boklöv i motljus eller torkade aprikoser eller nåt. Fantastiskt fin är den iallafall, just min favoritorange, ska bli spännande att se om den är färghärdig.
Stickor 2,5. I princip det mesta är stickat på jobbets fikaraster samt på tåget upp och ned från Skåne. Ingen onödig tid till spillo! Mönstret är lite freestyle efter lövmönstret från kiri, stickat nedifrån och upp. Är inte helt nöjd med kanten (en maska och ett omslag, för att få rätt antal så att jag kunde göra ökningarna och minskningarna rätt för varje löv även i kanten), men den rullar in sig lite av sig själv och syns inte så mycket, så det gör inget.
Har en känsla av att den kommer att bli mycket använd.

långsamt framåt

2011-02-21T20:45:00.007+01:00

..går vintern..minusgraderna stannar, snön viner och solen kommer upp lite tidigare varje morgon...och jag pysslar faktiskt en hel massa men hinner inte riktigt med bloggandet, fastän jag gärna vill. Hursomhelst ska jag försöka visa lite livstecken, eller pysseltecken iallafall!

Runt jul var det många krymp-fåglar.. många har blivit presenter, men några har stannat hos mig, bland annat gråhägern (Ardea cinerea), lunnefågeln (Fratercula arctica) och berguven (Bubo bubo).

Både hägern och lunnen blev mörkare än jag tänkt mig, det är svårt att ta hänsyn till hur mycket färgen koncentrerar sig när den krymper, det blir MYCKET mörkare helt enkelt. ..och berguven blev på nåt konstigt vis vindögd efter att den krympt! Hursomhelst är jag rätt nöjd ändå..

Börjar bli lite mätt på krympplast för den här gången..särskilt som naturskyddsföreningen i senaste numret av sin medlemstidning listar krympplasten (polystyren) som en av de plaster man om möjligt bör undvika.. ehm. Inte för att jag tror att det är slutet på mitt krymplastpysslande, men det är dags för ett hälsosamt avbrott. Har förresten skaffat mig en ny besatthet - rundkrokning. Mer om det en annan gång!

gedda julklappar

2011-01-10T21:34:00.009+01:00

Det är slut på jullovet (semester heter det ju nuförtiden egentligen, men jag tycker det låter mysigare med lov) och 2010 och jag är tillbaka i Småland, med en hel massa inspiration och gladkänslor för textil i bagaget.

Nu är alla julklappar också gedda (OK- givna då, men gedda låter roligare och bättre eftersom det låter som en fisk), och här kommer alla som jag kommit ihåg att fota. Temat i år blev lite oavsiktligt handledsvärmare och krympfåglar.

Har helt gått loss på tvåfärgsstickning senaste veckorna, det är som ett gift man inte kan vara utan!
Vännen K (numera bortflugen till Canada.:( ) fick svart-turkosa muddar i Drops Karisma (stickor 3).

Vännen A fick gröngrå i svenskullgarn (grönt från ullcentrum och grått från loppis tror jag) stickor 3 här också.

sist men inte minst (de stickades på i årets slutminuter) fick vännen S vitgula, också i svenskullgarn (vitt ullcentrum och gult kampes, stickor 2,5).

och fågelfotmönstret (från fågelvantarna -länk från ravelry) visade sig vara ett lyckokast eftersom vi på nyårsdagen såg TVÅ havsörnar!

K och S fick också halsband med självvalda fåglar (egentligen som födelsedagspresenter). S fick en råka och K en hornbill - ett slags tukanliknande fågel från asien - som jag i ärlighetens namn måste erkänna är avkalkerad, inte ritad på fri hand, eftersom jag hittade en fin och lagomt stor bild i en bok. Såhär ser de ut iallafall:

Oturligt nog hade jag en del missöden med pappas varmluftsugn som inte alls krympte plasten på samma sätt som min egen (det behövdes längre tid och högre värme konstigt nog). Flera anda tänkta ge-bort-fåglar krympte konstigt och blev till knyckliga förvridna skapelser (kusin - om du läser detta - din råka blev sån men jag jobbar på en ny!), men man lär sig av sina misstag!

God Jul!

2010-12-25T14:19:00.009+01:00

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma... och snön ligger vit.. och kallt är det, som bara den. Julafton minus 25. Jag är i Värmland och trivs som isbjörnen i kylan (fast tro det eller ej, det är mer snö i Småland). Sedan sist har jag varit förkyld en hel massa, jobbat en hel massa, samt gjort en hel massa små fåglar i plast och stickat massa tvåfärgstickning. Tyvärr är det så att de mesta av fåglarna och stickningarna är ännu ofådda julklappar, så här blire inget visat av det än, tomteverkstan är i full gång fortfarande. Är ledig och full av inspiration och väskan är knökfull med garn..

En liten domherre gjorde jag till mig själv i förrgår, iallafall, eftersom jag inte hittat några riktiga.

Annars underhåller jag mig med promenader i snön och kylan, samt intagar av stora mängder chokladpraliner, ekologiskt roiboos samt lapsang souchong.

Tidningsvädret verkar förövrigt av allt att döma ha placera östra Värmland i Södra Norrlands inland.

Inte så konstigt då att man ser ut så här efter en stunds utomhusvarande..

Återkommer snart med lite gjorda saker!

Ugglor i natten

2010-11-15T22:19:00.008+01:00

För något år sen introducerade min smyckestillverkande vän A mig i den fantastiska krympplastens värld. Sen dess har inget varit sig likt.

..i väntan på senaste Harry Potterfilmen (som förmodligen inte är hälften så bra som boken, men jag "måste" gå och se den ändå) som snart har premiär fick jag lust till ett uggleinspirerat smyckespyssel. Ugglor är fina fåglar som är trevliga närsomhelst - och mycket vanligt förekommande i JK Rowlings trollkarlsvärld. Eftersom Harry har en fjälluggla fick det bli föremålet för pysslet. So here I give to you - ugglan Hedwig - plastversionen!

Det började med en skiss.

Som ritades av på krymplast med färgkritor och tuschpenna. Tändsticksasken (som förövrigt gör reklam för ett skogsbränningsprojekt... biologer alltså, tillomed tändsticksaskarna är insnöade..)

Därefter, skjuts in i ugnen, på 150 grader i några sekunder (detta är absolut bäst, som trolleri!) och lite press under en tung bok -
Så vips, är ugglan liten!

På med en stålögla och en rem. Klart!

sjalrycket (trodde du nåt annat?)

2010-11-10T20:15:00.007+01:00

I helgen blev det en del pysseltid, och en grön sjal blev klar. Den här gången en sorts fusion mellan två favoritmönster, Kiri och Ishbel. Den första med ett fint och framförallt intuitivt mönster, men lite för lång i förhållande till bredden för hur jag egentligen vill ha det. När man mixar den med den senare sjalen som har fler ökningar på bredden blir det bättre proportioner - och så är det väldigt fint med den slätstickade mitten.

Garnet är Färgkrafts i färgen Skogsgrön, stickor 2,5.
Detta är andra sjalen jag stickar i den här fantastiska färgen. Den första blev en 30årspresent till en vän, och denna ska bli en julklapp och har precis skickats iväg med posten, men nästa jag gör ska bli till mig själv. Tredje gången gillt! Troligen blir det denna varianten en gång till.. men senare.

När den gröna sjalen blev klar uppstod ett sorts stickmässigt tomrum. Inte för att jag inte har tusen andra saker att pyssla med (se föregående inlägg och fatta att jag är helt förryckt!), men på nåt sorts vis känns det inte riktigt bra om jag inte alltid har en sjal att sticka på.
Jag gick en dag och funderade på vad jag skulle ta mig till, och sen slog det slint och jag började på två nya!

En blå - candle flame (jag var, som jag minns det vansinnigt trött på det mönstret, men garnet ville, så då vill väl jag). I Malabrigo Lace, garnet som är så mjukt att det knappt finns i verkligheten, sjukt lyxigt och långtransporterat, från andra sidan jorden och alltihop. Dessutom har jag sett att det blir lite smånoppigt efter en del användning. Men jag kan inte låta bli att köpa det ibland iallafall. Det fyller ju ut mönster så bra. Och färgerna är ju så fantastiska - här turkosa Tuareg. Vi får se om jag kan övertyga mig om att jag kan ha på mig turkost när den är klar.

Sen blev det en orange också. Garnet är raka motsatsen mot det förra. Rejält entrådigt svenskullgarn, färgat med krapp och lök hemma i köket, men färgen är också fantastisk. Lite som lysande morötter - det usla ljuset gör det inte rättvisa.

Här experimenterar jag lite med det klassiska lövmönstret för att se om det går att sticka nedifrån och upp istället. Som synes går det utmärkt. Och den här sjalen ska jag ha själv! Orange har jag absolut inga tveksamheter mot.

Vi får se vilken som blir klar först!

för mycket vilja och för lite tid

2010-11-03T20:52:00.005+01:00

Hej. Jag har inte försvunnit till nån söderhavsö eller så, det är bara för mycket med allt just nu. Mycket jobb, för lite fritid, och hellre hantverk och snälla människor än att umgås med datorn när fritiden sätter in. Därför syns det inget här även om det är en hel del saker som kunde bloggas. Färgning med pluggskivling, nya kuddar, nya vantar till N, sockor i pyttenålbindning (fast de är inte klara), hemlig grön sjal (inte färdig den heller), lagning av trasiga saker, brun medeltidsklänning, tehuveprojekt, roliga bokinköp, med mera. Det kommer snart. Jag lovar! Måste bara få lite tid när det är ljust ute så jag kan fotografera..

Sen, som det alltid är när man har för lite tid till roliga saker, så kan jag inte låta bli att önska att jag hade tid att pyssla mera. Det är nästan så att jag får sätta mig på händerna så att de inte börjar med en massa nya projekt som jag inte hinner med! Här är ett axplock av vad jag helst skulle vilja göra just nu:

-brodera yllebroderier
-nålbinda vantar av olika fason till fina människor
-sy mera medeltidskläder och andra pryttlar
-sticka vantar och mössor med tvåfärgade mönster
-lära mig tvåändssticka
-färga med krappen jag köpte i Söderköping
-spinna (fast nästa vecka - då får jag ull, så då kan jag nog inte låta bli)
-sticka spetssjal i fina garnet som ligger och tittar på mig från korgen här bredvid

..och sen är det såklart allt annat man vill som inte har med slöjd att göra. Plocka svampar. Göra snurriga musiklistor. Sparka kring i löven. Dricka te med vänner. Baka saker. Ni vet, såna bra grejor. För mycket som jag vill göra och så mycket jag inte hinner att jag knappt tänker efter på det jag faktiskt gör! Dumt!
I helgen blir det lugnt iallafall. Huset på landet. Brasor, skogen och tid att både pyssla, prata, dricka te och fotografera. Så snaart snart kanske ni får se nåt vettigt av mig igen!
Puss på er fina slöjdmänniskor!

Stashat i Sörping

2010-09-14T19:10:00.005+02:00

I helgen var jag på äventyr med de ädla tokarna i Albrechts bössor på Söderköpings gästabud. Jag sydde klart denhär klänningen inför helgen men glömde bort att fotografera den, och dessutom är jag inte helt nöjd och färdig så den får bli omskriven en annan gång.

En bra sak med medeltidssammanhang är att det flockas slöjd- och hantverksintresserade i massor, vilket är sjukt inspirerande, och ibland är det marknad. Oftast är det mest krafs och brända mandlar och det var inte mycket bättre här- men man hittar alltid några guldkorn. Dessutom är ju Söderköping home of Korps som säljer en hel del matnyttigt. Sammanfallet ledde detta till att jag kom hem med en hel del pysselglädje:

Från vänster till höger: malen krapp, indigopulver, fyra meter finfint tuskaftylle att färga, slynggaffel(shit, jag kommer snart ha slyngade skosnören- här snackar vi tetrisvarning, tack anna för undervisningen!), knyppeltråd att sy med, skojig fiskpingla (vars historiska varande jag är osäker på, men jag ska ha den till en mobil eller nåt), nålbnindningsnålar i oxben (hm.. borde nog vara kossa, inte så vanligt med oxar nuförtin, men ändå) samt 20 brickbandsbrickor i ben!
Jag är fattig men glad!

Kunde inte låta bli att anfalla ett garn med den lilla lilla nålbindningsnålen på en gång. Det blir sockor, så småningom. Tunnt tunnt!

Blåbärssjalen

2010-08-17T20:52:00.006+02:00

Den sista av vårens påbörjade sjalar är klar.. min tredje Ishbel, denna i Färgkraftsgarn, färg Blåbär, stickor 3. Har stickat ett gäng fler mönsterrapporter än det största förslaget i beskrivningen, men jag minst inte hur många. Stor blev den iallafall, och jag gillar det blå skarpt, just nu är blå min färg.

Detta blir den sista sjalen på ett tag, tror jag, för nu ska jag prioritera medeltidskläder och lite andra projekt.

outveckling - standardsjalen revisited

2010-08-08T21:30:00.007+02:00

..när jag är stressad och egentligen borde göra nåt annat så börjar jag ofta på ett nytt textilprojekt. Alltid nåt enkelt som inte kräver så mycket tanke och ganska ofta en rätstickad sjal. Inte alls utvecklande för den textila förmågan men ett väldigt skönt sätt att koppla av på. Ungefär som att baka bröd eller att läsa deckare för andra.

Det allra första jag stickade till mig själv när jag tog upp stickningen igen (för ca 5 år sen, innan dess hade jag nog inte stickat sedan slöjden i grundskolan) var en sådan sjal, och det har blivit ett antal genom åren, av varierande färg, form och storlek. Har förståelse för att det kan bli lite tjatigt för er som läser, men för att vara ärlig, det kan göra detsamma. Det är som min personliga terapi. Dessutom blir de flesta använda och omtyckta vilket, sorgligt nog, inte alla mina mer avancerade spetssjalar blivit (mest för att jag inte egentligen är så förtjust i att se mig själv i spets). Det är också ett perfekt tillfälle att göra något av garner med färgblandningar och liknande som inte syns så bra eller blir direkt fult i ett spetsmönster.

Iallafall - I våras började jag tre sjalar, dels snödroppesjalen, dels en ännu ofärdig blå ishbel (15 varv kvar. Långa) och dels denhär:

Garnet är ullcentrums entrådiga, fast i en något tjockare variant än den vanliga, köpt på plats på Öland. För en gångs skull är det bara ullens naturliga färger och det känns rätt skönt. Den blå avmaskningskanten är gotländsk pälsull och blev till för att garnet helt enkelt tog slut, och för att det kändes lagom och fint med lite blått.

Stickstorleken är ungefär 4 - 4, 5 (numret har skavts bort från stickorna) och upplägget är av samma variant som kiri, där man gör en tre maskor och 14 varv lång uppläggningskant som man sedan plockar upp 10 maskor från. Jag har valt att öka vartannat varv, med en ökning i vardera kant o en på vardera sidor om mittmaskan (fyra maskor per två varv alltså) vilket ger en bred sjal som går lätt att knyta om sig och går att vira många varv runt halsen.

Just den här sjalen är jag på något vis speciellt förtjust i, och sen den blev klar i början på veckan har jag använt den varje dag, trots att det egentligen är för varmt. Det är nåt med de naturliga ullfärgerna som får mig att bli alldeles glad, det känns varmt och jordnära och levande och bra, ända in i själen. Ett litet manifest för det fina med fårull. Det finns nog de som allvarligt tycker att jag är lite sjuk i huvet som säger så men.. asch..skit i dom, ull är fantastiskt!)

Färga ullgarn med eklöv

2010-08-03T20:12:00.005+02:00

För någon vecka sen drog en storm genom Småland. Ingen av Gudrunparietet, men en hel del trädgrenar blåste ned. Under en promenad hittade jag en hel del nedblåsta ekgrenar och jag passade på att fylla en kasse. Det ingår inte i allemansrätten att plocka löv och grenar från träd, vilket är en av anledningarna till att jag inte provat att färga med eklöv tidigare. När de ligger på marken är det dock fritt fram..

Man ser många färgningsrecept på hur man får grå färg med hjälp av galläpplen (runda utväxter på ekbladen orsakade av en stekel som lagt sina ägg i bladet) och järnoxid men jag hade inte hittat något exempel på vad själva bladen ger för färg. De flesta gröna blad ger gula färger, men ekens blad är väldigt rika på garvsyra vilket borde påverka färgen åt det mörkare hållet.

Jag proppade en tioliterskastrull helt knökfull med eklöv och kokade dem i ungefär två timmar. Därefter lät jag färgbadet svalna till dagen därpå, plockade ut löven och färgade sedan två härvor garn (loppisköpt ljusgrått ullgarn av okänt fabrikat med ca 15% alunbetning, färgat ca 1,5 h i ca 90 grader C). Färgbadet var brungrått och nästan helt ogenomskinligt, men garnet fick en ljust grågröngul färg:

Garnet i bakgrunden är det betade garnets egenfärg. Jag hade mina farhågor om att det skulle bli fulbrungrått, men jag tycker faktiskt att färgen är ganska fin. Återstår att se om den är ljus-och gnidhärdig. Blivande projekt är troligen nålbundna sockar eller vantar.

Bokhylleevolution

2010-07-20T19:49:00.006+02:00

Jag älskar böcker, av alla slag, och särskilt roliga är faktaböcker om insnöade saker, t ex textil.
Igår var jag på besök i den lokala Emmaus-affären och gjorde världens fynd på bokfronten..inget särskilt ovanligt men roligt och, billigt! Halva priset på allt gjorde att jag betalade ungefär 40 kronor för allt detta och lite till...

Är särskilt glad för boken längst till vänster, som är en gammal syslöjdsbok från 1960talet med söta bilder och mycket genomgående instruktioner till hur man bäst syr på maskin, nåt som jag är helt rudis på.

Sen har jag gjort ytterligare ett fynd, fastän ett nytt. Upptäckte i förra veckan att svampfärgningsguruerna Hjördis Lundmark och Hans Marklund har kommit ut med en ny fantastiskt fin och innehållsrik bok om att färga med svamp:

Läsa mer och beställa boken kan man göra på Hjördis fina hemsida. jag skickade en e-post till Hjördis och boken kom på posten redan dagen efter! Nu ska jag ut och plocka svamp!

snödroppesjalen

2010-07-13T19:41:00.007+02:00

Nånstans där i slutet på vintern tyckte jag lite synd om mig själv i allt grått och kallt, så jag köpte ett galet färgkraftgarn i färgen snödroppe. Jag stod länge framför en spegel och fånade mig och kunde inte bestämma mig för om färgen var för extrem eller inte. Sen kom en liten flicka på sådär sex år och frågade vad jag höll på med, och när jag berättade så sa hon: -Jag tycker iallafall att du passar jättebra i den färgen! Inte var jag mer svårövertalad än att jag köpte härvan...Sen behövde jag lite stickning utan tanke, så jag la upp till en billigt enkel trekantssjal och stickade mestadels på fikarasterna på jobbet. I förrgår i värsta tokvärmen blev den klar. Från grått och kallt till grönt och varmt.

Jag älskar den galet gröna färgen, som blir extra fin i kvällsljus. Färgen kändes betydligt mer 1980-talstokig i härvan, men allteftersom den stickats och blandats med det vita känns den tillslut ganska mild. Påminner ganska mycket om alla trädgårdsdaggkåpor som allas trädgårdar är fulla av nu.

Enklaste enkla stickningen med stickor 5, ökning varannat varv -(en ökning i vardera ytterkant samt på båda sidor om mitten), vilket ger en snygg triangelform. Sjalen blev oväntat stor.. jag orkade inte ens göra av med hela härvan, (har kanske 20 g kvar), och ändå täcker den hela mina ben (som ioförsig är rätt korta, men ändå:)

Det är framförallt för färgernas och den fina garnkvalitetens skull som jag fallit för färgkrafts garner. Framförallt tycker jag om de enfärgade garnerna, och egentligen är jag inte alls särskilt förtjust i såna här doppfärgade garner som blir melerade när man stickar upp dem. Faktum är att jag tycker att det är rätt fult och skrikigt (i synnerhet om man stickar mönster i det) men just färkrafts doppfärgade garner kan jag titt som tätt inte hindra mig från att köpa ändå för färgerna är ofta så fina. Har tidigare stickat en rödgul färgkraftsjal som sen blev en present till N:s mamma eftersom jag inte kom överens med meleringen. Vi får se om jag behåller denhär :)

Varberg, och en nål om dan

2010-07-09T18:52:00.007+02:00

En sen uppdatering, inget går fort vid 28 grader.

Här sitter jag och syr så svetten lackar. Mikael tog bilden (och jag har snott den från honom!)

Varberg var trevligt, men också väldigt varmt. Särken blev inte klar, den fick inte ens följa med. Istället blev det en hel del annat pyssel som nålbindning, lite sömnad av persedelpåsar, försök till spinning (ge mig ull och kardor så jag får öva mer!) matlagning och massa trevligt umgänge. Som alltid när man träffar andra "medeltidsmänniskor" blir man inspirerad av allas fina hantverk och hamnar lätt i PostEvent PysselPeak, som Anna säger. Dvs- man bara måste pyssla! Något som jag insåg att jag hade ett skriande behov av var fina dräktnålar att fästa mitt dok med. Marknaden (det finns nästan alltid en marknad på medeltidsevent, kvalitén varierar -den här var inget vidare ur medeltids-nörd-synvinkel sett) hade inga och alla internethandlar jag letat igenom hemma har antingen fula nålar eller slut. Således fick jag ta saken i egna händer och försöka göra något av all den mässingstråd jag i ett annat pysselryck inhandlade i vintras. Såhär ser de första försöken ut:

Det finns klart utrymme för förbättring, men de är inte helt åt helskotta, och de fyller sitt syfte. Min tanke är att göra minst en nål om dan tills jag lär mig bättre!

Utgångspunkten är några fynd av nålar daterade till sent 1300-tal (London), som visas i boken "Dress Accessories 1150-1450". Huvudet har gjorts genom att tråden virats två varv runt sig själv (förutom på den vänstra, tjockare nålen, den var mest ett test). Därefter har jag bankat själva nålen med en hammare mot en skärbräda tills den hårdnat lite. Tanken är att jag ska vässa spetsarna så fort jag får tag i något att bryna med.
Nålarna fungerar som sagt, men det är svårt att få dem raka nära huvudet och ännu svårare att få den tunna mässingen så hård att nålen inte kröker sig. Jag har inte den blekaste aning om hur detta ursprungligen gjordes, jag vet bara att det fanns människor som arbetade med att endast tillverka nålar, nålmakare så det är nog inget man ska räkna med att bli expert på sådär bara.

Nån som vet eller har tips på hur man "härdar"nålen så att den inte böjer sig så lätt?
Jag har använt 0,7mm tjock tråd (den tjocka tråden är 1mm). Har också provat med 0,5 mm vilket blir snyggare men de nålarna GÅR inte att få stabila nog att användas.

vädring, särk och att unna sig litta

2010-06-22T19:11:00.011+02:00

Alla fönster på vid gavel! Har underlåtit att dammsuga sen jag flyttade in, och nu blev det äntligen gjort, med konsekvensen att det luktar dammsugare i hela lägenheten, alltså vädring! Krukväxterna flyger och far.

Annars är det en del på gång. Om två veckor far jag till Varberg med dehär tuffingarna och härjar i medeltiden. Ny särk är under produktion.

Egentligen vill jag sy hur mycket som helst, men man måste ju jobba lite också. I alla fall längtar jag tills det blir klänningssömnad. Ska se om det dyker upp något fint tyg där på västkusten.

Sticka sjalar kan man lätt göra på fikarasten, och unnar sig gör man, det vill säga man stickar i fint Färgkraftgarn i färgerna blåbär och snödroppe.

Den blå sjalen är en Ishbel, den grönvita är bara fram och tillbaka på vanligt manér.

Sen kan man unna sig ännu mer, det gjorde jag härom veckan och köpte detta:

En stickares ultimata lyx. Trots de fula färgerna har aldrig haft trevligare rundstickor. Det går som smort! Eftersom jag nyss flyttat frekventerar jag stadens loppisar oftare än vanligt på jakt efter möbler och husgeråd.. sen kan man ju hitta annat också. Såna här tillexempel:

Risken finns att jag virkar cottolinsjalar snart om jag blir för trött på stickningen.

Juni

2010-06-15T20:52:00.003+02:00

Så var det sommar, maj gick fort, fort. Jag har flyttat och varit utan internet i nästan en månad, därav det långa uppehållet. Nu bor jag i en finfin lägenhet där jag inreder ett textilhörn (fast just nu är det mest en bandvävstol och en massa lådor med garn i världens oordning).

En sommar med mest jobb blir det, men lite blommor, medeltid, musik och kanske lite skattjakt, släktforskning och något bad också. Och så ska jag lära mig gå på lina! Och sy lite nya medeltidskläder, sticka några sjalar, helst en kofta, ett par vantar till M, en mössa till F och göra klart Ns födelsedagsvantar. Det svåraste när man vill göra allt men har lite tid är att det blir svårt att behålla spontaniteten och pyssellusten och inte förarga sig över det man inte gör och hinner..

..så jag tränar på att göra ingenting när jag är ledig.. eller mest göra det som faller mig in just då.. Hittills har det blivit lite krokat och stickat. Förra veckan hade jag semester men då sov jag mest, och stickade lite. På tåget hem virkade sig ett par handledsvärmare helt av sig själv. En dag var jag ute i skogen och då fick kroknålen följa med. Handarbete på en sten i solen när myrorna kryper på ens fötter är fint på nåt vis..fast lite kittligt.

Grönt är skönt

2010-04-28T20:45:00.006+02:00

I slutet på kallvintern när allt var vitt, svart och mest grått och skittråkigt så fick jag ett grönt ryck, köpte gröna kläder på loppis, hittade färgkraftgarnet med färgen "skogsgrön" i lokala garnaffären och drömde om utslagen bokskog.

Sen blev det ju iallafall vår.. och det gröna garnet blev en grön kirisjal:

Stickor 3,5, minns inte hur många mönsterrapporter, men det är iallafall 15 hela löv ut med sjalens ryggrad. Helt lagomt stor.

Trots blockning är den lite hopsjunken kanske, för jag har haft den snurrad om halsen sen förra veckan då den blev klar, men det gör inget. Det är vår, snart slår boken ut och jag har kommit på att jag trivs i grönt och att färgkrafts garner är fantastiska. Trevliga att sticka med, lagom mjuka men ändå rediga på ett härligt hemslöjdigt vis. Sen finns det helt galna färgkombinationer också, helt o-hemslöjdiga, som jag också gillar på ett tokigt vis. Den här tillexempel, "Snödroppe".. som är ännu mer slajmgrön i verkligheten och som jag inte heller kunde låta bli att handla hem. Den blir också en sjal är jag rädd...

Medeltiden igen

2010-04-27T19:08:00.005+02:00

Mycket, men framförallt långa dagar på jobbet håller mig ifrån internet så här blir inte mycket uppdaterat fastän det pysslas hej vilt. Sen ska jag snart flytta också, inom stan, så det blir inte mycket datortid här inte.

Just nu håller jag iallafall på att försöka ta tag i ett gammalt hemskt medeltidsklänningsprojekt som legat och samlat damm ungefär sen 2005. En stor del av jobbet är redan gjort, allt är utklippt och det mesta är ihopsytt, men jag fastnade lite i kreativiteten ett tag och sen har den blivit liggande. Yttertyget är ett tunt brunt tuskaftvävt ylle och eftersom det är lite slankigt valde jag att sätta i ett linnefoder.
När jag sen tog upp medeltiden igen blev jag tveksam till vissa detaljer, framförallt fodrets historiska korrekthet, men det lutar åt att jag syr klar den i vår iallafall.
Så här ser den ut på insidan, med fodret vänt utåt. Tyget syns i närbild nedanför.

Min tanke är en tajt klänning från sent 1300-tal med snörning i fronten och eventuellt möjligtvis knappar på ärmarna. Är inte vidare förtjust i knappar, men det är tokvanligt i fynden från tiden och på samtida bilder.. och så är det ju vansinnigt praktiskt. Nåja. Vi får se. Nån som har någon behjälplig synpunkt i frågan?

spindelsilke!

2010-03-15T19:51:00.004+01:00

Alltså, det här är ju ungefär det häftigaste jag nånsin sett. Vad hade man inte gett för lite spindelsilke?! Eller ännu bättre, en hel silkespinnande spindelfarm!
Edit: förutsatt att spindlarna är hållbart fångade/uppfödda förstås.. låter lite farligt det där att det behövs 14000 spindlar för ett ounce silke.

nålbrev och brickband

2010-03-14T20:08:00.006+01:00

I helgen hantverk med medeltidsmänniskorna. Fixade med min gamla ofärdiga bruna klänning (som inte blev så mycket färdigare den här gången heller), och nålband lite på de grå hosorna, men framförallt gjorde jag klart mitt nålbrev/nålrulle som jag satte igång med i julas. Ni vet yllebroderiet.
Så här blev det, jag är toknöjd med färgerna:

Mönstret kommer alltså härifrån, om jag inte sagt det förut.
Det gula tyget på insidan (där nålarna ska sitta) är rester från hosorna jag sydde innan jul. Från början hade jag tänkt att sätta samman ut och insida med ett brickband som sys fast samtidigt som det vävs men garnet jag använde var för svagt och gick av hela tiden..så det fick bli en enkel sydd kant istället.

Sen hade jag inte vävt brickband förut, men det gick ändå förvånansvärt bra. Här är lite ynka snuttar som blev.

Hursomhelst var det jättekul så nu är jag superpeppad på att sätta igång med en väv i ett lite kraftigare garn.
Är också hur sugen som helst på ett nytt broderi. En allmosebörs kanske?

förra veckans tröst

2010-03-08T21:14:00.006+01:00

I början av förra veckan tyckte jag synd om mig för att allt var grått och jag var stressad över allt och hade ont i magen. Egentligen tror jag inte på det här med konsumtion, men det var som att jag inte kunde låta bli.. just då.
Så inhandlades raskt några nya knit-pro stickor och grönt garn från Färgkraft till en sjal som ska bli våren personifierad, tänker jag. Inte går det att fånga färgen i gråljuset, men jaja.

Sen fick jag ett ryck och beställde mässingstråd i olika tjocklekar från slöjddetaljer, att göra diverse nålar och sånt till medeltiden. Smarta som de är så tillåter de inga köp under 300 kronor, så jag valde och vrakade och handlade hem nya tovningsnålar och en stor tovplatta, och gladfärgade pärlor, också lite att "våra" mig med. Så idag kom paketet!
och så började jag två nya stickningar, fast jag borde göra klart annat.

En svart lyxig och idiotlätt (som snart är klar) och en tvåfärgsvantstickning, som för att föra in migg ytterligare på tvåfärgsspåret inför görandet av mössa till Frej.

Och sen, vet ni, kom solen- fast då var jag inte hemma, då var jag ute och tittade på naturen och blev glad igen!

fodral

2010-03-04T21:11:00.003+01:00

Kom på att jag har en obloggad sak som jag använder väldigt extra mycket just nu.
Efter julsemestern när all snön kom så kände jag att det inte längre var läge att cykla de fem kilometrarna till jobbet, det blev för krångligt helt enkelt, så jag började gå istället. På morgnarna får jag oftast sällskap men på eftermiddagarna blir det lätt lite långsamt så då är det tur att jag har denhär:

Mp3spelaren- i sitt fina röda fodral! Färgåtergivningen är inget vidare, tänk gulare och varmare färger.
Fodralet är smygmaskvirkat med okänd nålstorlek i okänt bomullsgarn, och sen med ett krokat lock och en loppishittad knapp. Gjort nångång i somras när jag upptäckte krokningens fina värld. Tyvärr tänkte jag inte på att göra ett urtag för sladden, men det är smällar man får ta. Man kan ju alltid göra ett nytt fodral en annan gång.

Just nu spelar mp3spelaren nästan bara p1. företrädesvis Släktband, Stil och odla med p1. Jag älskar pod-radio!

Klara sockor

2010-02-21T21:23:00.006+01:00

Äntligen! Intet ont (d.v.s. försenade tåg) som inte för något gott med sig (d.v.s. färdiga sockor till N:s bror).
Det här är ett projekt som lite legat över mig känns det som, det blev lite fel i början (jag har en nästan helt klar socka i en mindre storlek) och jag tappade sugen lite, men det blev väsentligt mycket roligare sen jag skaffat mig glatta knitpro-stickor. Hursomhelst blev de såhär:

Garnet är Novita 7 Bröder (75% ull, 25% polyamid, slitstarkt som sören och funkar helt OK att maskintvätta i 40 grader) och stickstorleken 3. För mig som har 38 är de lite förstora, för G som har 42 är de aningens för tajta, men de töjer sig en del när man haft dem ett tag så det blir nog finemang.
Mönstret är en vidareutveckling av mockasinmönstret i boken "Sticka vantar, sockor mössor och sjalar" av Anita Gunnars.

Nu är det dags för möss-stickning!

Lite blandad kompott.

2010-02-08T22:39:00.006+01:00

Först: Tyget - en slitstark historia är en högst sevärd dokumentär om svensk textilkonst under 1900-talet som finns på SVT play (K-special från den 15e januari, finns kvar tills på söndag). Se den alla textilälskare där ute, man blir glad och varm och inspirerad! Har precis tittat på den och nu flödar mitt inre över av mönster, det blir svårt att sova inatt.

Och. Jag uppmärksammades av Tvåändsstickan (som förövrigt visar en massa jättefina klackmattor på sin blogg just nu, pip iväg och titta på dem!) att hon i min senaste bloggbortovaro gett mig utmärkelsen Kreativ blogger. Tack för det, och ursäkta att jag missade det!

Hur som haver så var det också meningen att man skulle berätta sju saker om sig själv och sedan skicka utmärkelsen vidare till sju andra bloggare man gillar. Jag struntar helt fräckt i den sista delen, för det finns alldeles för många fina och kreativa jag gillar, så jag kan omöjligt välja.

men 7 saker kan jag väl bjuda på.
Det stod inget om vad det skulle vara för saker så här kommer lite blandade sanningar..
jag.:
1.tänker i färger och ser mönster i allt
2..tycker att textil och biologi är det bästa som finns...och historia och böcker. och musik
3...var fånigt rädd för döda djur och vägrade äta mat med klet i när jag var liten
4....letar med ljus och lykta efter ett fint och helt begagnat pianodragspel
5.....blev i eftermiddags sjukt inspirerad att sticka spets igen
6......blir väldigt lätt besatt av olika projekt
7.......längtar efter egna fönster och en trädgård så att jag kan ha massor av växter

Avslutar med en bild på ett naturens mönster, trollhasselns blommor från förra februari, som om nån minns det var aningens mindre vinterlik. Jag gillar vintern så det är inget fel med det, men det här är min favoritbild just nu, så jag känner att jag måste dela med mig!

Loppistur i snön

2010-02-07T16:18:00.008+01:00

Var en sväng på stans största loppis igår, och gissa om jag blev glatt överaskad när jag fann allt detta :

Tre handarbetsböcker, en påse stoppnålar och så ett ylletyg (bakgrunden), alltsammans för mindre än 80 kr.
Stickboken, eller snarare häftet, känns som ungefär 1950tal och har flera roliga gamla modeller som jag tänker prova. Band-böckerna kommer väl till pass nu när jag gett mig sjutton på att lära mig väva brickband.

Tyget är i en salig blandning av färger, orange, rött, lila, grönt och brunt, rena -70talet. Påminner lite om Viola Gråstens Tidstrand-filtar, men inte riktigt lika smakfullt färgblandat. Bilden gör det inte så bra rättvisa, egentligen är det mycket ljusare. Är inte heller på det klara över hur snyggt jag egentligen tycker att det är heller... men. det är av fin kvalitet, kostade 20:- och är stort nog att göra ett överkast överkast av, så vi får se vad det blir helt enkelt.

Gjorde ett försök att fotografera den röda sjalen, men det lyckades inte riktigt, det är för mörkt ute ändå.

Den sista bilden stämmer bäst överens med verkligheten, men ändå inte. Färgen är som en blandning av falu rödfärg och tomater skulle jag säga :). Det är himla lustigt förresten.. det är ett så monotont arbete att virka stort och likadant, men nu när jag är klar så saknar jag det. Risken finns att jag börjar på en ny rätt snart..

Vad håller hon på med?

2010-02-03T21:49:00.011+01:00

...kan man fråga sig. Svaret är att jag mest jobbar hela tiden = sitter framför datorn...vilket gör datanärvaron hemmavid en aningen sporadisk och lite tvångsmässig. Mer betala räkningar och sånt än att kulsurfa, läsa fina bloggar och leta musik på spotify. Så kommer det lätt saker imellan mig och bloggeriet.. som att det aldrig är ljust när jag är hemma så att jag kan ta fina foton.. eller att jag aldrig gör klart något just nu, eller att jag helst vill skriva ett inlägg för varje sak, eller att internet är på semester.
men nu jädrar får det vara nog.
Det här har jag pysslat med sen sist:

1. Lustpyssel.
På julafton började jag virka så smått i ett entrådigt rött garn som kändes väldigt juligt och väldigt kravlöst. Sen har detdär projektet följt mig på diverse tåg hit och dit och nu nyss bestämde jag mig för att det var klart.
En sjal som denhär (som förövrigt blev en present sen), fast mycket större!

Har bara blockat den lite slappt för jag gillar den som den är...och framförallt gillar jag mönstret i mönstret som bildas vid ökningarna, och att det är en så vansinnigt enkel princip bakom det hela. Ska försöka fota den ute i helgen så ni får se hur fin färgen är i verkligheten!

2. Uppdragspyssel.
Innan jul lovade jag Ns bror att han skulle få ett par egna mönsterstickade sockor. Det skulle blivit en julklapp, men det hanns liksom inte, så nu blir det nu istället. Tyvärr hade jag glömt av vilket sticknummer jag använde förra gången jag gjorde ett par såna här, så jag valde 2,5 och det blev för litet. Bytte till 3, och nu känns det OK. Sockan till vänster är 2,5 och den till höger 3.. inte för att det syns nån skillnad här, men ändå. Satsar på att bli klar i helgen, det är på tiden, för sen ska jag sticka mössa!

3. Lustpyssel 2 /experiment.
Vad är nu detta?

Jo. Det är ett försök att se hur många pulsvärmare man får ut på ett nystan Crazy Zauberball (som jag inte kunde motstå att köpa en dag när allt kändes grått som gegga). Perfekt fikarast/tåg-virkning nu när den röda sjalen är klar. Hittills är jag uppe i ungefär 3 och ett halvt par muddar, och jag blir lika glad när jag får plocka fram virknålen. Alltid blir det väl några som passar ihop i slutändan.. eller kanske är det det som är det fina, att de inte passar ihop? :)

4. Medeltidspyssel
Ett försök till nålbundna hosor. Inget krångel, 2-trådigt ullgarn, 3 maskor bakom tummen, 2 i föregående varv. Med långa skaft, till knäna, eller så långt garnet räcker iallafall. Förhoppningsvis också klara snart så att jag kan ta mig an mitt sista gamla garderobsvärmarprojekt- den bruna klänningen (som SKA vara klar till sommaren. Annars.)

5. Lyxkonsumtion på pysseltema
Såsom varandes anställd med lön (vilket jag inte riktigt är van vid, och förresten så blir jag snart arbetslös igen.) friställs ju helt andra ekonomiska resurser än när man studerar. Jag är rätt bra på att hålla i mina pengar, men lite slösaktighet har ändå smugit sig in. Till vänster en necessär från lagerhaus (som förövrigt är en hemsk affär, oftast, men de har fina mönster ibland) som det var rea på häromveckan. Jag fick fyra till priset av en. Perfekt att ha små handarbetsprojekt i!

Sen kommer stickgurun Britt-Marie Christoffersons nya bok som jag längtat efter ända sen den kom ut. Nu var den inte riktigt som jag tänkt mig, men ändå fantastisk. Teknik är min grej. Jag blir tokigt inspirerad helt enkelt.

Slutligen, den observante tittaren ser också några stickor i gräsliga färger- och det är precis vad det ser ut som.
Garnaffärn här i stan, Umbra, har börjat sälja Knit-pro-symfonie-wood-stickor. Jag har avstått såna länge, mest för att jag tycker att de är vedervärdigt fula (färgkombinationerna stressar mig på nåt sätt) och onödigt dyra, men så fick jag känna på ett par, och jag kunde inte låta bli. För första gången är jag riktigt nöjd med ett par trästickor, och det känns faktiskt som att stickningen blir lite snyggare!

Broderi

2010-01-08T14:06:00.003+01:00

Efter två veckor i Värmland är jag i Skåne på en kort visit innan semestern tar slut. Jag har, tvärtemot vad jag tänkt, inte slöjdat alls så mycket som jag hade föresatt mig. Ibland blir det som ett krav att ständigt vara aktiv och pyssla hela tiden, och det är jädrigt hämmande för kreativiteten, så istället har jag mest läst böcker, promenerat, ritat, sett fånig teve och en massa andra saker som man också behöver ibland.

Något som jag iallafall pysslat med under helgerna är mitt första medeltidsbroderi, och i förrgår blev det klart.

Det är gjort med dubbelt entrådigt yllegarn (från Klippan) och tog mycket mer tid än vad jag kunnat föreställa mig men var också mycket roligare än jag trott. Mönstret kommer, som jag tidigare sagt från Medieval arts and crafts. Tanken är att det ska bli en rulle för mina nålar, ska montera på en baksida i ett gult ulltyg där man kan fästa nålarna och så ska jag försöka mig på ännu en ny teknik - brickband - för att göra snygga kanter och ett snöre att binda om det hela med.

årets sista

2009-12-31T17:21:00.009+01:00

För en stund sen fick jag frågan "och vart var du förra nyårsafton då?" och jag svarade utan att tänka "i rymden".. Men det var inte så illa pinkat-- förra nyårsafton befann jag mig på andra sidan jorden och bland kolibrier och orkideer i Costa Ricas molnregnskog. I år sitter jag i en soffa i Värmland och ska strax bli matad med finmat av far och det är inte fy skam det heller. Nåt annat som inte är fy skam är vädret.. som för att kontrastera ytterligare mot förra året har temperaturen i flera dagar legat under -15 och snön har stått som spön i backen.

..och jag älskart!! Igår var spriten (ja, alltså--vi har ju inte kvicksilvertermometer längre) nere på -26 grader celcius och jag frös rejält om tårna på grund av för trånga skor, men resten av mig var varm och go tack vare mitt julklapps-ull-underställ och mina superfina julklappsvantar som farmor stickat:

Tre nyanser av svartfotad pluggskivlings-färgat garn i bottenfärgen. Garnet färgade vi i somras. Årets nyårslöfte (fastän jag inte gillar vare sej nyårsfirande eller nyårslöften egentligen) blir att redovisa svampfärgningsförsöken i bloggen! Vantarna är hur varma och som helst, men när temperaturen kryper under -15 kompletterar jag dem med tunna ullfingervantar som jag fick i samband med understället. Ull är det bästa!

Årets julklapp från mig till många blev förresten smygmaskvirkade handledsvärmare. Här är några av dem i drops alpaca (med tillhörande börsar som jag inte gjort själv utan köpt i en fäär-träjdaffär).

Andra bortgivna men ej fotograferade saker är en vit ishbel-sjal, blå nålbundna vantar, en grön nålad mössa och ett pärlarmband liknande det här.. Nådde nästan min föresats att alla mina julkappar skulle vara hemgjorda!

..nu är det matdags, men jag skulle säga en sak till :
Under året har jag märkt att fler och fler hittar hit, och det är jag jätteglad för! Det är verkligen hur kul som helst att dela med sig av sin hobby och sina betraktelser och funderingar, särskilt när man får så mycket respons och fina kommentarer. Tack alla för det, och tack för att ni fortsätter läsa, trots att jag oftast inte är nån regelbunden skrivare! Jobbar b

Allt gott och Grått nytt får från en på bilden nästan helt ull-ekiperad ull-o-man.

Resultat

2009-12-27T18:44:00.012+01:00

God Jul i efterskott! Snön yr utanför fönstret och det är minusgrader och jag sitter i soffan hemma i Värmland och virkar och äter choklad. Semester är fina grejor det!

Men vad blev det då av medeltidssyandet?
Först kom det en massa julklappstillverkning emellan, och sen kom julen själv, men bättre sent än aldrig.. Blev klar i tid med sömnaden, men så värst mycket fotograferande fick jag inte till. Lyckades dock få tag i lite dagsljus dagen innan jag for till Värmland, men solen var på nedgång och jag hade ingen som kunde fota mig, så det blev rätt kass kvalité.. håll till godo!

Klänning:
Överklänning med stora ärmhål (s.k. helveteshål). Syddes första gången 2005, då med ärmar, men har legat halvt uppsprättad och i delar ett tag eftersom jag inte var nöjd med den. Tyget är ett tunnt ylle vävt i fiskbenskypert i två nyanser av brunt (hittat på en utförsäljning i Kalmar).

Klänningen är sydd på enklast möjliga vis och är ganska vid trots att det bara gått åt ca 2m tyg (150cm bredd). Mittenstycket är ett enda sammanhängande, hål har klippts för huvudet och för kilar fram och bak. Ytterligare vidd i sidorna kommer från fler kilar, sammansydda av spillbitar. Nedan syns frontkilens infästning, nedre kanten på ett ärmhål där sidokilen går upp, samt den otroligt slarviga halsinfodringen i linne som är kvar från "ursprungsklänningen" eftersom jag inte hunnit ändra den än.

Hätta:
Påbörjad runt 2005, har också legat i delar hur länge som helst. Sydd i samma fiskbenskypert som klänningen (från samma utförsäljning) men med rött istället för mörkbrunt. Foder i tunnt brunt tuskaftsylle som konstigt nog är i samma nyans som det bruna i yttertyget. Knappar i fodertyget.
Det är första gången jag syr knappar och knapphål, och det syns! Passformen är heller inte idealisk över axlarna (det var därför jag tog så lång tid på mig att sy den..) men tillslut orkade jag inte fundera mer utan sydde ihop och det får duga sålänge.. allt är en läroprocess!

Hosor:
Påbörjade i somras av tjockare, lite valkat kypertylle från Medeltidsmode (tyget är egentligen lite väl tjockt för hosor, men jag hade inget annat just då, och det var hosor jag ville sy!). Har inspirerats av ett hosmönster från Historiska Världar, där hosan byggs upp av tre delar - en sula, en fotdel och en bendel. Krångligast är att få till övergången mellan foten och benet så att hosan sitter tajt och foten ändå går att få igenom. Jag är inte helt nöjd, men resultatet är OK med tanke på det tjocka tyget och att jag gjort ett helt nytt mönster.

(och för den som är en petmoster och bryr sig om sånt så är inte det stora stygnet som syns nära hälen på högerfoten något riktigt stygn utan en rest av tråckeltråden :))

Nu är jag hursomhelst aspepp på att sy mer! Nästa projekt är att sy klart en mellanklänning i samma bruna ylle som fodret till hättan (och som också har legat i år och väntat). Sen är alla gamla projekt avslutade = dags att köpa nytt tyg!
..men inte mer fiskben, hur fint det än är. Glesa fiskbenstyger är inte det mest typiska för sent 1300-tal (som är den tidsperiod jag försöker återskapa kläder från), men mina kläder påbörjades innan jag lärt mig mer om tyg, så jag tyckte att det kändes synd att lämna dem oavslutade, speciellt som min medeltidsgarderob är synnerligen liten. De flesta tygfynden från sent 1300-tal är enfärgade och av mer bearbetad karaktär än mina tyger, ofta valkade och överskurna klädestyger, så i framtiden det är det jag kommer att leta efter.

God fortsättning!

2/3

2009-12-10T19:06:00.002+01:00

Textilstatus:
Struthätta = klar
Klänning = klar
Hosor = under konstruktion

Bilder = nej.. det är för mörkt ute.
återkommer nästa vecka!

Textil hybris

2009-12-07T20:23:00.004+01:00

I helgen är jag bjuden på medeltidsfest..vilket varit skoj om jag haft nåt att ta på mig. Det var säkert tre år sen jag var på en vintertida fest i medeltidskläder.. och då hade jag helt andra idéer och tankar om hur saker skulle se ut så klädläget är lite prekärt och tiden är knapp.
Jag får skylla mig själv som prioriterat att förverkliga den smått maniska idén om att bara göra hemgjorda julklappar i år (det lyckas inte riktigt tror jag) istället för att sy, men iallafall är läget sådant. Det finns inte en chans i himalaya att jag hinner sy färdigt en hel dräkt från grunden tills på lördag. Jag har vissa delar som är användbara, men jag behöver åtminstone en klänning till, hosor och något varmt att ha på huvudet.

Meeen. vänta här nu..Det finns en möjlighet! Inte-orkat-göra-färdigt-lådan där alla dåliga samveten ligger och samlar damm.

Där görs följande fynd:
Två styck klänning: En rödbrun och en brun. Halvfärdiga.Varierande ångestfaktor.
En styck struthätta: nästan klar. Av nån konstig anledning bara några knappar kvar.
Två styck hosor: den ena ihopsydd och inpassad, men sömmarna är inte fällda, den andra i bitar som inte passar ihop.

Så det är väl bara att sätta igång. Tror ni att jag hinner? Inget är som lite stress när man vill få nånting gjort!

Vinterkänsla och julmarknad

2009-12-02T20:03:00.005+01:00

Idag kom vintern. Det var hela (ha) fyra minus imorse så att cykelturen till jobbet för första gången riktigt krävde mössa (förövrigt denhär rosa mössan, som jag liksom får tvinga mig att ha på mig pga färgen..meen den är mjukast och sitter bäst av alla mössor jag har). Har lidit av våldsam minusgradslängtan hela november, nu är det förhoppningsvis dags på riktigt!
Kanske, kanske kan man få lite snö också?

I helgen besökte jag traditionsenligt julmarknaden på Kalmar slott.. Det fanns en hel del fint hantverk, men förhållandevis lite textil..roligast var tottspunnet garn från Lillys skinn & garn på Gotland, men det kändes lite för dyrt (300kr för 1,5 hg är inte så dyrt egentligen när man betänker arbetsinsatsen som ligger bakom, men för att få en så stor sjal att det blir roligt hade det behövts 3 hg och detkändes för dyrt för mig.. Men det är verkligen ett HA-det-garn). Inga textilinköp där alltså.

På hemvägen hamnade jag som en slump på Smålands museums julmarknad i Växjö, och där blev det istället jackpot.
Flera lokala får-människor fanns på plats och sålde ätbara fårbitar(kött) och användbara fårbitar(skinn, ull och garn). Hade jag haft råd och plats hade jag köpt på mig flera fina fårskinn och minst en pläd men som det nu var så blev det lite garn.

Det röda är handfärgat med krapp av Birgitta Hörberg från Holmahult Östergård i Tingsryd och är en blandning av finull, rya och värmlandsfår och de två andra kommer från Sällebergs gård i Ryssby och är ren finull (och helt sjukt mjuka). Sällebergs hade jättevackra plädar också, diamantkypert i naturliga ullfärger..kommer jag förbi där är det stor risk att det blir en i julklapp åt mig själv.

Jag har ju försökt dra ned på garninköpen eftersom jag har svårt att hinna med att göra av med allt, men det känns himla fint att få visa sin uppskattning till allt det slit de här människorna lägger ned på sina djur och sin verksamhet. All cred åt er, alla små(och stor-)fårägare där ute!

regression till barndomen

2009-11-30T21:14:00.007+01:00

För ett tag sen blev jag så vansinnigt sugen på att lägga pärlplattor så jag gick och bunkrade upp på plastpärlor och dagisnostalgi. Jag tror att det är en reaktion från mitt inre på min numera så "vuxna" vardag.. eller nåt. Hursomhelst är det roligt och färgglatt och går relativt fort. Det är svårt att hitta något användbart i pärlplattor, men om man funderar lite så kan man tillexempel tänka sig ett assymetriskt, spejsat tekanneunderlägg:

Eller ett armband, á la afrikat.

Hade jag varit en noggrannare människa (eller en med finare bord) hade jag gjort glasunderlägg. Julgransprydnader är också gångbart i dessa tider. Nuförtiden finns det ju självlysande pärlor också (de två översta facken till vänster i lådan innehåller sådana.. det finns rosa också, men ni vet ju vad jag tycker om det :))..och jag tappar aldrig fascinationen för självlysande saker! Så fort jag får tid ska jag pyssla ihop lite julstjärnor.

Sen kom Ns mamma hem från Egypten med en blå liten skarabépärla. Så då fick det bli ett blått armband också.

Annars förresten jobbar jag på som vanligt och orkar inte med datorn så mycket när jag är hemma. När jag gör det så missbrukar jag spotify (gissa hur många jullåtar det finns?! gloo-ooo-ooo-ooo-oria hosianna in excelsis!). Pysslar gör jag, som bara den..så fort jag får tid. Har inte riktigt lyckats släppa föresatsen om att göra hemmagjorda julpresenter till åtminstone de flesta.. men det får redovisas som ett speciellt julklappsinlägg, efter jul.

här gåre långsamt

2009-11-12T22:07:00.004+01:00

Tack för alla fina kommentarer om min Ishbel!
Tyvärr verkar det dock som att min hantverkliga sida är nödd och tvungen att ligga lågt ett tag framöver, på grund av allt för mycket arbete annorledes. När jag inte jobbar så hinner jag mest bara äta och sova, så där rök mina föresatser om att göra alla mina julklappar för hand... För första gången nånsin (tror jag) måste jag tvinga mig att i princip utesluta slöjden för att hinna med allt annat jag måste (sova, framförallt) och det är jag inte van vid. Det känns nästan äckligt faktiskt. Ibland önskar jag att jag kunde sticka och sy på cykeln på väg till jobbet (men jag lovar att inte testa :D).

Nå ja, nog gnällt. Här är iallafall en bild på mitt medeltidsbroderi som blivit liite större.

Mönstret kommer från tjejen med den fina bloggen Medieval arts and crafts, som har tagit för vana att rita av och räkna ut mönster från medeltida fynd och tavlor och sedan publicera dem. Tack för det!

Min tanke är att det såsmåningom ska bli ett litet fint nålfodral, ungefär som dethär, fast med enklare mönster.
Det ni!

Ishbel

2009-10-20T19:20:00.006+02:00

..har jag änteligen förfärdigat. Allt för lite fritid gör inte underverk i hemslöjdslådan precis. Men nöjd är jag iallafall. Skitnöjd! Precis min favoritfärg och jag har vant mig vid att garnet är sådär läskigt mjukt och börjat älska det istället. Har använts ungefär varje dag senaste veckan. Finemang helt enkelt. Det blir fler Ishbelar.. var så säkra..

Lättmemorerat och lagom skojigt mönster. Ysolda gör bra och genomarbetade grejor (även om de flesta brukar kännas för tjejiga för mig).
Använde Malabrigo lace (färgen Rhodesian) och stickor 3,5. Gjorde en extra repetition av diagram A och B för att få upp storleken lite och det var nog bra har jag på känn.

Förövrigt har jag galet mycket annat på gång, men inget som är sådär direkt färdigt eller direkt nåt att visa upp.. men jag kan inte låta bli, en liten smygtitt på nåt medeltida...

inte försvunnen

2009-10-12T21:29:00.002+02:00

...men tokigt upptagen. Har flyttat till Småland på ett flax (Yes. Förövrigt är jag kär i Småland.) och börjat jobba. Det är spännande, utmanande, svårt och intressant och det tar det mesta av min kraft och tankeverksamhet såhär i början. Pyssel ligger ganska nere, eller iallafall ambitionen att dokumentera det. Internet har fungerat sådär också.
Men jag har stickat en Ishbel...
och jag nålbinder mössor och vantar..
och jag är sjukt sugen på medeltidsbroderi..
Så lite bilder och allmän närvaro kommer, så fort jag får tid. I väntan på nästa OS.

Utställning

2009-09-17T10:52:00.003+02:00

Glömde en sak.. i samband med nålbindningsprojektet så finns det en liten utställning med nålbundna saker som jag gjort i fönstret till slojd.nus butik/ateljé i Norra Nöbbelöv strax utanför Lund. Man får gärna komma och titta, gå och in och prata med slojd-arna och kanske köpa sig en symaskin :).
Här tittar slojd-Sara ut genom fönstret:

Det stora nålbindningsprojektet

2009-09-16T11:35:00.003+02:00

Det är mycket som händer just nu i mitt liv. Jag har fått jobb och ska flytta till Småland (hej då studentvärlden, för ett tag iallafall), och det känns både sjukt kul men också lite läskigt. Många bestyr ska hinnas på kort tid.. men som tur är flyttar jag inte så långt bort iallafall .

En annan sak som varit på gång ett tag är det stora nålbindningsprojektet. Jag har börjat skriva en kurs i nålbindning för slojd.nu.
Slojd.nu med det datorbaserade verktyget lära nära, är ett hjälpmedel framförallt till skolan, där man med hjälp av datorn kan lära sig t ex att sticka eller att sy på maskin genom att se på små filmer och bra bilder med tydliga instruktioner.
Nu kommer det alltså också gå att lära sig nålbindning! Det kommer att bli filmer på alla de vanligaste momenten och på olika stygntekniker, samt bildserier och förklaringar till hur man binder olika plagg och föremål.

För mig är det en fantastiskt rolig möjlighet att få prova olika tekniker och stilar och jämföra material och framförallt att få fördjupa sig i den pedagogiska biten och föra vidare kunskapen om hantverket. Nålbindning är ju en teknik som många uppfattar som svår, något som jag inte håller med om. Däremot kan det vara trixigt att lära sig nålbindning om man inte får se det "live", eftersom det är många pilliga moment och vändningar i början som är svåra att förklara endast med bilder i en bok.

Såhär ser en del av arbetet ut just nu, en hel massa "börjor" med delar av sockor, vantar och mössor som väntar på att fotograferas innan jag binder vidare på dem.

hooked on a feeling...

2009-09-10T13:24:00.004+02:00

För längesen köpte jag en skojig lång virknål på loppis, mest för att den såg häftig ut, kostade ingenting och var gjord i ben. Senare fick jag reda på att det var en krokningsnål, en nål som man alltså krokar med.
Hursomhelst glömde jag bort alltihop tills jag häromveckan såg ett inredningsprogram på teve med en kvinna som krokade grytlappar... det såg hur kul som helst ut! Sagt och gjort.. när jag återvänt till Lund började jag rota i garnlagret och i min verktygslåda. Nålen kom fram och här är resultatet:

Två krokade disktrasor, den blå med orange kant i bambugarn och den gula i bomull.
Teknikens grunder är enkla, här finns en film på hur man gör (finns hur mycket som helst på youtube, kallas Tunisian eller Afghan crochet på engelska). Här kan man läsa hur man gör på svenska.

Krokning var tydligen poppis i Sverige från 1800-talet fram till ca 1950, och sen verkar tekniken ha glömts bort lite. Har hört från flera håll att det tydligen var vanligt att man tillverkade bindor med krokning.. måste ha passat bra, för det blir väldigt tjockt och stabilt.

Är helt förtjust i ytan som blir väldigt jämn och fin, och kanterna blir också raka och snygga. Enda trasslet är att arbetet har en tendens att krulla sig lite, men det finns säkert tekniker för att avhjälpa det som jag inte känner till. Hursomhelst är jag glad över att ha hittat en ny slöjdteknik som både går fort och är rolig och blir hyfsat snygg och användbar, trots noll förkunskaper (nåja, noll Krokningsförkunskaper iallafall).

virkad sjal

2009-08-31T09:41:00.008+02:00

Stickning har jag ju pysslat en del med, men att virka har aldrig riktigt varit min grej. Förstår inte varför, för det är ju lätt och trevligt egentligen. Så läste jag om hur Fröken C virkade fina sjalar, och jag blev superinspirerad att testa om jag kunde, jag med. Satt ensam på kvällarna efter jobbet och behövde nåt idiotlätt att göra som meditation efter att ljungsjalen blivit klar. Med mig hade jag en skrälldus restgarner, men det kändes inte som grejen, jag ville ha en tunn sjal. Det enda tunna garn jag hade var ett grönt, gammalt entrådigt från ullcentrum (ständigt detta ullcentrum, jag köpte väldigt många färgväxlande garner därifrån ett tag, nu börjar jag själv bli lite trött på dem, så jag förstår om ni också är det) så det fick bli det.
Hade i princip bara virkat smygmaskor sen slöjden i skolan så jag fick ta youtube till hjälp några gånger men det ordnade till sig ganska ok.

Använde virknål nr 4 och gjorde av med ungefär hela nystanet (knappt ett hekto). Sjalen blev lite för liten för att man bekvämt ska kunna ha den över axlarna men den funkar bra som runt-kring-halsen-sjal. Mönstret kommer från drops och hittas här, men det är inte så mycket att orda om (trots att jag kände mig som en idiot först, hade aldrig läst ett virkmönster så det var som grekiska). Stolpar i grupper om tre med en smygmaska mellan varje samt ökningar från mitten, dubbelstolpar längst med övre kanten (fast om jag gör den igen så struntar jag nog i dem). Hursomhelst är slutsatsen av det hela att jag gillar att virka.. det går fort, är lätt att ta med sig och passar utmärkt när man inte har lust att tänka, samtidigt som det såklart går att krångla till i all oändlighet om man skulle känna för det.

Gillar mönstereffekten skarpt trots att den är så enkel.. funderar på om man skulle kunna göra cirkelformer med dessa trianglar och virka ihop dem till något slags oomph-liknande mönster (ni vet, Viola Gråstens tyg). Det tål att tänkas på.

Frejs vantar

2009-08-28T10:50:00.004+02:00

I början av sommaren gjorde jag ett par halvvantar till Frej som delbetalning för denhära fina kniven han gjort åt mig. Nu är andra delen av avtalet klar, nålbundna tvåfingervantar.
De är bundna i tvåtrådigt klippangarn och för styrkans skull har jag använt dubbelt garn.

Vantarna har påbörjats vid pek-långfingertoppen, och ring-lillfingerdelen och tummen har bundits nedifrån, därav att de ser lite "våffligare" ut än resten av vanten - men det försvinner när man använt dem ett tag.
Egentligen hade jag tänkt valka vantarna så att de blev ännu tjockare, men när de var färdiga så insåg jag att jag inte tagit till storleken tillräckligt så det fick räcka med en tvätt och en lätt ruggning. Hoppas nu att de passar och är tillräckligt varma!

Edit! Uppmärksammade precis att det här är inlägg nummer 100 i bloggen, nu måste jag fira med bullar!

Tehuvsmössa

2009-08-26T20:54:00.003+02:00

Kommer ni ihåg det här garnet? Mitt första och hittills enda självspunna garn som skulle bli en mössa.
Det blev det också, och såhär ser den ut (och bortse från korridorens äckliga balkong-skinnsoffa är ni snälla..).

Den har trevlig färg och är tokigt mjuk, men aaalldeles för stor för mig.
Gjorde den stor med flit så att jag skulle kunna tova den i tvättmaskinen, men trots fyra tvättar blir den inte så mycket mindre. Funkar dock perfekt om man vill få plats med en stor håruppsättning, eller känna sig som Loranga en stund. Hursomhelst har jag inte använt den speciellt mycket och jag kan inte med att ge bort den till nån eftersom den ju är mitt-första-hemspunna.

Ett tag tjänstgjorde den som cykelsadelvärmare, men nu, inspirerad av Loranga, Masarin och Dartanjang har den fått ett nytt användningsområde.
Voilá!

Ljungsjalen och en färgupptäckt

2009-08-25T19:44:00.010+02:00

Ljungsjalen är färdig, och ljungen har slagit ut i full blom! Sjalen var snabbstickad på stickor 3,5, bara rätstickning och ett hålvarv längst ned för att skojsa till det. En ökning i början av varje varv samt i mitten ger en fin V-form. Använde knappt ett hekto entrådigt garn från Ullcentrum Öland (färgen heter ljung, alltså) och sjalen är stor nog att bära om axlarna och knyta om ryggen.

Jag tycker om den, och har använt den en hel del, trots den för mig okonventionella färgen. Ullcentrums entrådiga kan ofta kännas lite strävt i början men blir mycket mjukt efter tvätt och lite användning, så nu är den väldigt gosig.

Förresten har jag kommit på ännu en anledning till varför jag inte trivs i rosa-lila färger.

Jag passar inte riktigt i dem eftersom att jag är gul!

Det syns kanske inte så bra på bilderna, men jag har en ganska gul hudfärg, och det skär sig i vissa lägen mot kalla färger, framförallt kalla ljusa färger. Kom att tänka på det häromdagen när min kompis M som har mer rosa hud lånade sjalen. Hon passade perfekt i den (men tyvärr har jag ingen bra bild på det). Så var det med det!

hembesök och garnköp

2009-08-24T10:48:00.002+02:00

Hej igen. Benet har läkt hyfsat och jag är på gång (gång var ordet, för jag kan inte springa eller cykla..men det går åt rätt håll). Sommaren går mot sitt slut och sommarjobbet är avslutat. Jag är arbetslös och framtiden oviss. Egentligen är det läskigt, men jag väljer att inte tänka på det just nu utan istället njuta av lite semester och vila.

För tillfället är jag i Värmland och frotterar mig med släkten. Har massor med projekt i huvudet och idag ska jag färga garn med farmor.

Men först lite garninköp. Under resan upp kom jag för första gången förbi Östergötlands Ullspinneri.
Fick mig en trevlig pratstund med spinneri-Börje och köpte en massa pälsullgarn.
Det är helt fantastiskt fint!

Det rostfärgade har jag en härva av sen tidigare (hade två men en blev angripen av pälsängrar och åkte i soporna.. mer om det en annan gång), och både det och det blå går troligen sjalöden tillmötes (som att jag behöver fler sjalar..ahem).
Det grå är fyrtrådigt och ska (trots Börjes protester, han hävdar att det passar bäst till sockor) bli tröja. Stickad eller nålbunden.
Det är fint att det i dagens Sverige (där det känns som att det mesta tillverkas utomlands i låglöneländer) finns folk som fortfarande producerar svenskt garn (och inte bara garn utan fint kvalitetsgarn) och att man kan få komma till dem och handla av dem. Det känns bra i närproducerat-magen.

Tidigare under veckan slumpade det sig så att jag hamnade i Växjö, där jag besökte garnaffären Umbra stickspår. Affären är ganska ny och har ett sortiment av främst lyxiga garner från Rowan, Koigu och liknande (även från ovan nämnda ullspinneri, färgkraft, huskroken och andra svenska aktörer). Hursomhelst fick jag där för första gången tassarna på det på många stickbloggar omtalade lyxgarnet Malabrigo lace.. och det är verkligen så supermjukt och fint som alla säger. Nästan så mjukt att det känns konstigt.. Jag kunde inte hålla mig utan kom hem med 1,5 hg av färgen Rhodesian.

Köpet föregicks av en hel del tvivel om dess nödvändighet osv. Det är ju inte precis närproducerat och det gynnar inga ovanliga raser som behöver bevaras (det kommer från Uruguayanska merinofår), och dessutom är det rätt dyrt. Företaget i sig vet jag inget om och behöver jag förresten mer sjalgarn, eller sjalar alls för den delen? Svar: Nej. Det behöver jag inte.
Men jag köper det ändå, ivrigt påhejad av konsumtionsdjävulen..
Det blir nog en till sjal iallafall.. och jag går som en fåne och klappar det ibland, för det är mjukt som en katt.

Nu är det iallafall garnköpstopp ett tag.. sålänge jag inte ska göra något som present åt nån.

om vådan av att dansa

2009-08-06T19:50:00.006+02:00

Skriver det här inte för att väcka sympatier utan för att ni som brukar titta in här ska förstå varför det varit lite tomt ett tag och varför det kommer vara tomt ett tag till.

1. Jag flänger runt en hel del mellan sommarjobbet och mitt bo. När jag jobbar bor jag borta och har inte tillgång till internet (annat än lite i smyg ibland) och när jag väl är hemma har jag annat för mig, så det blir inte mycket skrivet här, även om jag pysslar en hel del.
2. Förra helgen gick jag och klantade mig såtillvida att jag gjorde illa mig i benet (Jag spräckte en lårmuskel när jag försökte mig på en häftig dansrörelse. Dumt.). Det gör grymt ont, jag går som en pingvin och baksidan av mitt lår ser ut som blåbärssoppa, men det är inte så mycket att göra åt annat än att vänta tills det självläker (6-8 veckor enligt sjukvården). Egentligen är det inte så farligt, det hade kunnat varit mycket värre, men jag blir väldigt trött och orkar inte så mycket så skaparlustan ligger lite på is för tillfället.

Hursomhelst så är jag inte försvunnen så inte nån tror det :)
Jag kommer åter när allt lugnat sig och jag lagat mig lite.

Ljungen och rosa

2009-07-24T09:35:00.007+02:00

Jag tänker mycket på färger, alltid och överallt.
Just nu tänker jag särskilt på det rosa-lila spektrat. Ganska länge har jag skytt just dessa nyanser, särskilt rosa. Egentligen vet jag inte varför, för det är ju en vacker färg i naturen.. men något får mig att må lite illa när jag måste ha rosa på mig. Antar att det är associationer med påtvingad flickighet och stereotypa tjej-kläder som spökar (ungefär som jag inte gillar spets). Har inte haft ett rosa plagg sen småskoletiden när jag kunde börja välja mina kläder själv och jag tror inte att sannolikheten är särskilt stor att jag nånsin kommer att bli en stor fantast av rosa.
Men.
Just nu blommar ljungheden på jobbet, och det är fantastiskt vackert. Faktum är att jag inte kan låta bli att gå dit så fort jag får chansen.

Ullcentrum har ett garn som heter ljung. Som synes inte så hysteriskt rosa, men ändå tillräckligt för att vara helt i linje med naturen. Tillräckligt rosa för att det ska vara för mycket för mig också, i vanliga fall. Jag köpte ett nystan på impuls för längesen, också i ljungblomningstiden vill jag minnas. Häromdagen köpte jag två till..
Det är faktiskt konstigt, hur man kan avsky vissa färger i vissa sammanhang, och bli helt tagen av dem i andra. Det är något med ljung och ljunghedar som på något mystiskt vis inte vill låta mig vara ifred. De gamla kulturmarkerna talar, kan man något flummigt beskriva det.

Hursomhelst. Ett av nystanen ska bli en ljungsjal. Som JAG ska använda. Om jag så ska tvinga mig. Jag stickar den enkelt enkelt, som dessa flerfärgade garner gör sig bäst. Det blir en avslappningsstickning för tillfällen då jag behöver vila hjärnan och inte tänka.

Owls : Resurrection

2009-07-22T12:34:00.007+02:00

Den fantastiska uggletröjan har återuppstått! Och fastnat hjälpligt på kort (det är toksvårt att fota sig själv, armarna är för korta :)).
Efter upprepning och omstickning med en extra ugglerapport fördelad över armarna så sitter den som en smäck!

Mönstret är konstruerat av fantastiska Kate Davies och kan laddas ned gratis på ravelry (rav-länk). Det är lätt att följa och jag är mycket nöjd med det på det hela taget. Med tanke på att det är den andra tröjan jag stickar nånsin och den första jag gjort efter mönster så är jag mer än nöjd.

Jag stickade mina ugglor i Marks och Kattens eco-ullgarn (som är liite tunnare än det rekommenderade garnet) med stickor 5 och 4,5 till muddarna. Det gick åt lite drygt 4 hg. Har följt mönstret på ett ungefär, förutom att jag flyttade ökningar och minskningar på kroppen till sidorna istället för att ha dem i ryggen. Gjorde också armarna lite längre än beskrivet så att de går att vika upp eller dra ned över händerna när man känner för det.

Stickade storlek S/M, men så här i efterhand tror jag att jag borde valt M. Kan känna ibland att det hade varit bra med en liite lösare passform, speciellt när man vill ha en lite tjockare tröja under. Känner också att jag varit lite slapp när jag stickat själva ugglepartiet, vissa delar är lite ojämna och lösa och det stör mig lite, men inte så mycket att jag orkar repa upp igen. Eventuellt ordnar det sig efter lite blockning. Det får vara hursomhelst...har redan planer på att sticka en till, vit. Fjällugglor!

Men ögonen då, undrar kanske nån. Har funderat en del på dem...ursprungligen hade jag tänkt att brodera ögon, men det är jag inte alls sugen på nu och inga knappar som är fina nog har hittills dykt upp, så tillsvidare får ugglorna vara ögonlösa.

medeltida ystad och diverse inköp

2009-07-12T17:55:00.007+02:00

I helgen har jag varit på snabbvisit på "Medeltida Ystad", ett litet medeltidsevenemang i just Ystad.. det var första gången på ungefär 3 år jag besökte något medeltidsrelaterat och det gav mersmak. Vännen L bjöd på mat, dricka och husrum och trots att jag inte hann vara där så länge så gjordes en hel del nya trevliga bekantskaper och några återseenden från förr..och gissa om jag har lust att sy nu. Har sett så många fina dräkter.. dumt nog tog jag inga bilder.

Själva marknaden var inte mycket att hurra för (medeltidsmarknader brukar inte vara det om man är mer intresserad av hantverk än brända mandlar och skumma smycken), men lite blev ändå handlat:
Ett stycke tunnt linne till huvudlin (från medeltidsmode), ett grövre märklin (nu ska jag äntligen lära mig brodera) samt handspunnet garn färgat med stenlav, båda inköpta i Korps hantverksbods stånd. Garnet är ljusare i verkligheten förresten, och det är helt fantastiskt fint..

Fick lov att sy lite nytt inför besöket (alla gamla huvudlin visade sig ligga kvar i Värmland), men det får avhandlas senare när jag har lite mer tid över och möjlighet att fotografera.

Största anledningen till att det blev just en snabbvisit var att jag var tvungen att skynda tillbaka till Lund för att hämta ut postpaketet från det tidigare inlägget. Som tur var hann jag (annars hade jag fått vänta till på torsdag och då skulle räkningen hunnit förfalla) och det här var innehållet:

..en orgie i spetsstickning alltså. Har inte hunnit titta igenom dem så noga än, men det ser rätt så lovande ut. Färre trekantiga sjalar än vad jag hoppats på och lite fula pastelliga bilder.. men jag har på känn att jag kan få ut en hel del kul av dem ändå.

Har helt vansinnigt mycket slöjdidéer just nu, både medeltidiga och andra. Mer om det senare.. nu måste jag packa min väska så jag kan fara tillbaka till österlen för jobb och internet-torka.

Ilsken på postombudet..

2009-07-07T06:47:00.002+02:00

Dethär är ett gnällinlägg och har inte så mycket att göra med hantverk. Egentligen skulle det handlat om stickböcker.

Jag är borta mycket hemifrån nu under mitt sommarjobb, så jag har ganska sällan möjlighet att komma till "mitt" postombud för att hämta saker jag beställt. Det är såklart mitt eget fel, men man förväntar sig ändå att posten ska vara öppen under sina öppettider. Igår när jag hade en ledig dag var jag hemma och gick glad i hågen till "posten" för att hämta ut ett paket innehållande bland annat några fina stickböcker som jag tänkt underhålla mig med under mina ensamma kvällar efter jobbet (det är därför jag tycker mig komma undan med att skriva om det här). Men tji fick jag. Posten var stängd, just den dagen, utan förvarning, för att de renoverade en del av affären och datorn som skötte posthanteringen var i den delen. Får man göra så?! Kan man inte flytta datorn?
Kan man bara stänga en dag utan att annonsera det i förväg? Personalen (som säkerligen fått frågan fler gånger den dagen.. det är ju inte deras fel så jag ska egentligen inte skylla på dem) var både snäsig och otrevlig och nästan skällde ut mig för att jag var så dum att jag inte verkade förstå det självklara i det hela. Inte är det första gången det händer heller.
Näe.. fanken.. jag gillar INTE nya posten.

(återkommer i helgen, förhoppningsvis med en uppfattning om böckerna som jag då kanske lyckats hämta ut)

I am an owl exterminator...

2009-07-06T08:36:00.003+02:00

(rubriken såklart inte så rolig om man inte sett futurama tills ögonen trillar ur.. men.. jaja..)

Stickade klart uggletröjan i lördags morse, trots tokvärmen. Det blev jättefint. Problemet är bara att den blev trång över axlarna/armarna. Inte så att den är omöjlig att använda, men tillräckligt för att det ska kännas lite otrevligt och tillräckligt för att jag kommer att dra mig för att använda tröjan.
Finns bara en sak att göra, repa upp! Utrota alla de fina ugglorna och sticka om hela det partiet plus en del av ärmarna, utökat med en extra ugglerapport för komfortens skull. Tänk att jag var så bredaxlad, det hade jag aldrig trott :).

om nålar

2009-07-01T11:09:00.004+02:00

Så här i tokvärmen känns det ibland lite svårt att ta sig för något som har med ull att göra, det blir lätt svettigt, därför kommer här en post om nålbindningsnålar!
Det är alltid intressant att titta på folks verktyg och höra deras erfarenheter av dem, så här kommer mina:

Nålen längst till vänster är gjord av ben (damen som sålde den påstod hästben, men man kan ju aldrig veta) och är köpt från Koggmuseet i Malmö. Den är nästan min favorit, en allroundnål som fungerar till allt och har alla bra egenskaper en nålbindningsnål enligt min åsikt ska ha. Den är platt, glatt och lagomt spetsig, så att man kan binda såväl i tunna som i tjockare garn. Det enda negativa är att den känns lite lång ibland (jag har små händer).

Nästa nål är hemmagjord, eller rättare sagt, jag gjorde en gång den när vi hade täljtema i min gamla medeltidsförening. Materialet är björk, dock har den gulnat en hel del efter lång tids användning, nu senast när jag gjorde Klas-Britas sockor, som dessutom färgade av sig lite. Jag gillar speciellt att den är lite svängd i spetsen, det underlättar när man har många maskor att gå igenom. Dock är jag inte så nöjd med att jag inte lyckats få den tillräckligt smal i ändan där ögat sitter, träet är lite för vekt för att jag ska våga tälja av mer, och det gör att nålen känns lite klumpig om man använder den till tunnare garn.

Mittennålen är i fårben (tror jag) och är nästan rund i utförandet, jag beställde den av en tjej som sålde över nätet och den är både trevlig att hålla i och lätt att använda. Den är kortare och trubbigare än de andra och därför tycker jag att den passar bäst när man binder i tjocka garner, lópi och lovikka och liknande.

Nålen näst längst till höger är också i fårben (ett ryafår för att vara exakt :)) och jag köpte den av damen som gjort den på fårets dag förra året. Den är också kort, men platt och egentligen borde den vara jättebra men eftersom spetsen är så vass har jag ännu inte använt den (hur svårt kan det vara att slipa till den egentligen.. jag är nog lite lat får jag erkänna.. ehm).

Sista nålen blev till i helgen när min vän T tyckte att vi borde tälja. Han hade köpt en borrmaskin på jätteloppisen (för 10 spänn har jag för mig) och borrade glatt upp ett hål i en syrenspåna som blivit över och började tälja lite. Jag har täljt vidare på den, men det är rätt svårt att inte få det att fnasa sig runt ögat- man borde borra hålet sist var alltså slutsatsen av det. Hursomhelst har jag länge velat prova en nål med ögat längre in, så jag ska försöka tälja till det sista och putsa upp den lite så får vi se vad det blir av det.

Smålandsbesök och jätteloppis!

2009-06-29T11:33:00.013+02:00

I helgen har vi firat Ns födelsedag och det gjordes i Småland och Halland hos hans familj. Den största tilldragelsen förutom själva födelsedagsfirandet var Simlångsdalens loppis, som hålls varje år i slutet av juni.

Som en korsning av auktion och loppmarknad där man i en timme får titta på föremålen och lägga bud på dem, därefter släpps köpandet fritt. Den som lagt det högsta budet får förköpsrätt, men om han eller hon inte dyker upp i tid så får någon annan köpa föremålet till det högst bjudna priset. Jag siktade in mig på den textila avdelningen och kammade hem bland annat:

En Viola Gråstenfilt (som är hel och som jag inte ska göra något vidare med, men som får vara med här eftersom den är ett stycke underbar textilhistoria). Jag vann budgivningen på den mot en gubbe som tänkt använda den som emballage när han fraktade möbler!!!

En gammal linneduk i diamantkypert.. så vacker men tyvärr lite fläckad och skadad på vissa ställen varför den nog kommer att bli omsydd till något som har med medeltiden att göra..

En burk knappar för allehanda ändamål.. har ännu inte hunnit inventera den, kanske de blir uggleögon till tröjan (som jag förövrigt snart stickat klart första ärmen på).

Försökte också mig på att fotografera vindsjalen, men det gick sådär. Det starka ljuset var mördande, milt sagt, svårt att få fina kontrastrika bilder. Såhär blev det iallafall.

man kan täcka nästan en hel 26tumscykel med den....

edit: för de som är intresserade av sådant, sjalen är stickad på rundsticka 3cm i diameter/80 cm längd.. jag rekommenderar att använda en längre rundsticka, det blir lätt trångt på slutet (ska köpa en 120cm snarast!). Har helt uteslutit pärlor (för jag gillar inte pärlor på stickat, inte i dagsläget.. men man vet ju aldrig..). Nupparna har jag också uteslutit, de kändes så garn-slösiga (och tur var väl det för hade jag gjort dem hade nog garnet inte räckt). Har istället för nuppar stickat 3-i-3-stjärna-mönstret från Laminariasjalen av samma designer, det blev fint!

Korgfynd!

2009-06-23T17:07:00.002+02:00

En loppisrunda på min lediga dag resulterade i uppdaterad projektförvaring... I'm a sucker for fina korgar..

Motiverar köpet med att jag eftersom jag nu under sommaren bor på flera ställen och far runt en himla massa behövde en stabilare korg att förvara projekten i. Den jag tidigare haft är en högre spånkorg som jag ärvt efter min mamma och som inte klarar att åka baklucka så bra.

Denhär kommer att klara sig bättre.. och har dessutom plats för fler ugglor!

Uggletröja

2009-06-17T12:33:00.004+02:00

Ny besatthet! Hade inte mer än maskat av vindsjalen förrän jag kände att fingrarna lockades till stickorna igen.
Uggletröjan har kallat på mig sedan jag först såg den i vintras och nu ska den bli av, i grått M&K ekogarn.
Garnet är lite tunnare än mönstrets och jag har fipplat lite med masktätheten, men jag stickar den slutligen i den något suspekta storleken S/M. Hursomhelst tror jag det blir fint, bara den inte blir för liten.

Edit: Den blir nog inte för liten, men jag är inte så liten som jag trodde heller (oförståeligt?).

Figurformad blir den garanterat iallafall.

Vindsjalen färdig!

2009-06-15T10:08:00.005+02:00

Den sista veckans regniga väder har passat utmärkt för stickning. Aeolian är färdig! Vågar inte tänka på hur många arbetstimmar som är nedlagda. Satt igår till ett på natten och hade småskräck för att garnet höll på att ta slut, avmaskningen var den mest spännande jag upplevt hittills (jo, tro det eller ej, det var faktiskt spännande!). Garnet räckte med nöd och näppe, hade ungefär 10-15 cm kvar på slutet. Första gången någonsin jag stickat något och inte fått garn över.

Så här ser den ut oblockad. Mattan är ungefär2 x 1,20m.

Här är halva blockad.. ingenstans i det här hushållet finns en yta så stor att jag kan spänna ut hela sjalen!

Projektet kvalar förövrigt in på många listor:
-Största sjalen jag gjort, egentligen det största jag någonsin stickat överhuvudtaget.
-Förmodligen det mest arbetsintensiva.
-Bitvis det tråkigaste (alla evighetslånga avighetsvarv), men också bitvis det roligaste. Mönstret är utmanande men ändå inte svårt och tillräckligt omväxlande för att man inte ska tröttna.

Egentligen är det knasigt att jag stickar jättestora spetssjalar. Jag är inte någon sirlig människa, tycker inte om krusiduller på det jag har på mig och får spader av spets på kläder. Gillar praktiska grejor, får öva mig på att ha klänning. Spets har aldrig varit min grej, en stor del av mig associerar omedelbart spets med gamla tanter med dukar överallt och kuddar med tofsar (och för små hundar).
Dock kan jag inte förhindra mig att sticka dessa sjalar. Det är ju så roligt och på något plan tycker jag att det är jättefint också. Varje gång jag blivit färdig med en sjal så är jag utless på det och säger till mig själv att jag aldrig ska göra om det. Men.. redan när sjalen är blockad och mönstret framträder så börjar jag tycka att det nog inte var så farligt, och rätt vad det är så har jag börjat på en ny.
Det är bara att inse att jag inte kommer undan, får helt enkelt börja fundera ut fler användningsområden för gigantiska opraktiska spetssjalar...
Ska ta lite finare bilder sen, utomhus om vädret tillåter.

aeolian

2009-06-11T14:39:00.002+02:00

Aeolian är i fokus i ledigheten, kämpar på med de låånga varven på slutet. Den SKA bli klar denhär veckan, det har jag gett mig den på!
Bara sista diagrammet kvar nu, 18 varv, 18 varv!

Halvvantar och handledsvärmare

2009-06-03T15:18:00.006+02:00

Så är jag då tillbaka. Examensarbetet är nu avslutat och jag kan kalla mig Master of Science. Det ni, nu är jag biolog på riktigt. Drygt fem års plugg är till ända och jag är fri. Eller vad man nu ska kalla det.. har inte riktigt vant mig än. I sommar har jag jobb, och sen väntar verkligheten! Roligt och läskigt samtidigt.

Handarbete i alla former har försummats å det grövsta, men nu faller andan på igen. Skönt!
Trots värmeböljan har jag äntligen gjort färdigt ett par halvvantar till Frej, som delbetalning för en fin kniv han gör åt mig. Jag är inte helt nöjd med dem (det är så svårt att få det jämnt när man stickar aviga maskor med två färger), men förhoppningsvis passar de och är varma, och färgerna är ju fina iallafall.

Garnet är vanligt tvåtrådigt svenskull, det gula lökfärgat och det blå är köpe.

Sen har jag förfärdigat mitt klöverprojekt som jag påbörjade en födelsedagsnatt. Det skulle också blivit halvvantar, men en sticka gick av och så försvann de, och med de nya blev det inte riktigt samma sak. När jag påbörjade vante nummer två blev det mycket mycket mindre än förut, förmodligen hade jag tagit tunnare stickor av misstag. Så.. det blev handledsvärmare istället, men det är inte fy skam.

Det vita garnet är rester, det gröna från loppis (men jag tror det är från bergå), båda tvåtrådiga.

En annan sak som ju är färdig och som jag höll på att glömma bort att visa är min fasters femtiårsfilt. Den är egentligen till större delen gjord av min mor, men färdigställd av mig (i ärlighetens namn har jag har bara gjort en sådär 10 rutor, plus kanten).

Färgerna stämmer bäst på den vänstra bilden. Garnet är från Klippan.

Har lite ledigt ett tag nu och gissa om jag ska gräva ned mig i saker som inte blivit gjorda tidigare! Hantverkslustan anfaller mig på bred front. Jag ska nålbinda vantar, och sy, och sticka tröja, men..först ska jag sticka klart den eoliska sjalen. Är jag ihärdig blir den nog färdig till midsommar!

dödläge

2009-05-13T13:50:00.003+02:00

..på bloggen. All internetverksamhet har så gott som legat nere i en månads tid och gör kanske det ett tag till.
Jag har helt enkelt för mycket att göra och så har jag inte haft lust heller, och lust ska man ju ha om det ska bli nåt!
Återkommer när allt faller på plats, för lite pysslat blir det allt ändå.

lägesrapport

2009-04-06T12:12:00.004+02:00

OK. Här blir inte mycket gjort, eller iallafall inte visat.

Är hemma i Värmland, hälsar på släkten, försöker skriva klart exjobbet och njuta lite av våren när jag hinner sticka näsan utanför dörren.

Stickar på Aeolian när jag kommer åt. Den är nu gigantisk, fyller en hel tygkasse. Har gjort färdigt agavemönstret, nästan gjort av med en hel härva garn och varje varv tar ungefär 20 minuter. Vågar inte tänka på hur lång tid det kommer att ta att bli färdig, egentligen gör det inte så mycket heller. Det är ett låångsamt projekt, och jag gillar det. Typiskt bra för stressade hjärnor.

Sen har jag fyllt år lite också. Grattis mig! Det var trevligt som det brukar och den rådande ekonomiska situationen förbättrades något. Det ska firas med en investering i eko-ullgarn (att sticka uggletröja av nu i vår).

Inspirerad av våren satt jag uppe halva födelsedagsnatten och snickrade på ett bladmönster som jag aldrig blev nöjd med. Sedan hittade jag ett klövermönster i en bok, och slängde ihop en handledsvärmare i restgarner på några timmar.. nu måste jag bara göra den andra också!

totally insane!

2009-04-01T12:06:00.005+02:00

När man sitter framför sin dator och plågar sig och längtar efter att pyssla eller efter att gå ut så kan man lätt vandra iväg i tankarna.. Och då kan man hitta såna här galenheter. Man kan ju undra hur mycket av det som är på riktigt.. eller så tar man det som ett aprilskämt.
För att jag gillar får (och britter) så mycket ..(ignorera reklamen på slutet):

garnpresent!

2009-03-28T13:04:00.004+01:00

Om en vecka nästan precis så fyller jag 25 år. I förrgår fick jag en present som jag fick öppna i förväg av mina vänner S o A. Det var garn!
Tre härvor vackert rött tvåtrådigt från ullcentrum.

Det blir nog en tröja en gång har jag på känn!

Den nya vindsjalen är på gång också, och fort går det, änsålänge! Yuccamönstret är nästan precis lika som bladmönstret i Kirisjalen, bara lite mindre, så jag stickar det nästan i sömnen. Är på sista rapporten och ser fram emot att börja på övergångsdiagrammet.. Förresten blir det galet mycket bättre sen jag bytte garn och stickor, ibland lönar det sig att vara en petmoster.

sjalar på G, och du måste vara sjuk, sjuk sjuk

2009-03-25T21:16:00.006+01:00

..som den gode Håkan Hellström skulle sagt. Inget färdigt att visa, jag måste bara delge er dagens sjalångest och lösningen på problemet.
Jag har två sjalar på gång. Den ena är det inget problem med, det är en candle flame (vem sa att jag inte skulle göra fler sådana) i ett sviiintunnt, pippigult loppisgarn som jag startade i ett svagt ögonblick i hopp om att kunna ha till påsk (för jag har aldrig pasteller, jag gillar inte ens pasteller.. men jag kunde på något tokigt sätt inte låta bli).

Hursomhelst är det inte den som var problemet, den blir troligen inte klar till påsk, men den blir nog fin ändå och jag har nåt enkelt att hålla på med när jag nån gång får för mig att se på teve.

Problemet var den eoliska sjalen, vindsjalen, jag talar om Aeolian shawl såklart. I måndags satte jag och min vän S ned för att börja sjalsticka. Hon skulle sticka Laminaria och jag Aeolian. Jag ansåg att trots alla mina projekt på G måste ha ett till, ett att njuta av när man är tokstressad, i riktigt fint garn och med ett roligt och lagom utmanande mönster, sådär ni vet.
Så långt allt väl. Jag börjar sticka i ett rostorange supervackert pälsullgarn (Östergötlands Ullspinneri, det som jag tidigare försökt sticka en Zetorsjal i men repat upp för att jag inte blivit nöjd) på min favoritstickstorlek 3,5, det mesta går som smort och garnet är som smör i händerna. Färgen är underbar och passar min tanke om eoliska sediment bra.. (jag är ju naturnörd också, eoliska sediment är alltså avlagringar som bildas av det damm som lossnar när vinden eroderar ned sten, kolla här tillexempel.).

Jag stickar som en besatt, sent på kvällen och tidigt på morgonen, tillomed stickar jag lite när jag egentligen borde plugga. Så idag när jag avslutat femte yucca (inte för att det ser ut som en yucca om du frågar mig men ...jaja) rapporten sätter jag mig ned och tänker efter...Är det inte väl glesstickat? Är inte garnet lite vekt att sticka en så stor sjal i ? Luddar det inte ihop sig väl mycket så att mönstret blir otydligt?
Jag kan inte släppa tanken på det hela.. så jag repar upp alltihop igen!!! Andra gången gillt för garnet.
Ibland tror jag att jag är lite sjuk i huvudet.

Nåja. Jag har börjat på en ny vindsjal. I vitt (för att 1. jag har ingen vit sjal sen tidigare, 2. det är fint och 3. jag hade två superfina härvor hemma). Med stickor 3, för säkerhets skull. Vitt kan nog också kännas bra med tanke på vinden.. vinden full av snö, eller kvartssand kanske. Garnet är naturvitt och kommer från Ns farmorofarfars får och jag har inte vågat använda det än för jag har inte kommit på något tillräckligt fint och lagom stort hittills. Pälsullgarnet får ligga till sig lite mer. Jag har på känn att det kräver ett simplare projekt för att helt komma till sin rätt och synas i all sin glans. En tunn tröja kanske?

Gotlandssockor

2009-03-24T10:06:00.005+01:00

OK. ..är tillbaka från sjukor och elände, men har mer att göra än nånsin (är i sluttampen på mitt andra exjobb, det som ska göra mig till "Master of Science"...all bow and obey!). Känner egentligen inte att jag har tid att slöjda, men det måste jag göra för att må bra, och egentligen har jag inte tid att blogga heller men när jag nu för en gångs skull gjort färdigt något så kan jag inte låta bli!

I helgen blev mina gotlandssockor klara. Jag kunde inte sova en februarinatt för jag började tänka på Gotland och mönster, och sedan satt jag uppe och ritade. Det blev inte perfekt, så här i efterhand har jag kommit på flera saker som jag ska ändra på till senare men de sitter som en smäck och jag är nöjd som bara den.

Motivet är ett hopkok av olika gamla mönster från (bland annat) Gotland som jag hittat i boken "Sticka efter gamla nordiska mönster" , och sockan är baserad på en mockasin/socka från boken "Sticka vantar, mössor, sockor och sjalar" som jag modifierat lite. Gjorde en annan variant förra året som blev bra men lite för stor, så nu satte jag mig och räknade om mönstret och ändrade motiven helt. Spinnrocken/solhjulet (eller skivade apelsinen som några föreslagit.. funderar på att sticka mig ett par orangea senare ) är min favorit.

Sockorna är stickade på stickor 2,5 (för dem som bryr sig om sånt) i det finska flertrådiga sockgarnet Novita 7-bröder (som ibland finns billigt på Rusta) som är helt OK i kvalitén men kanske inte världens mysigaste att sticka med. Egentligen hade jag tänkt mig ljusare färger och ett vanligt tvåtrådigt ullgarn, men man får inte vara petig om man är fattig student, man tager vad man haver (som Cajsa Warg inte sa..).

besvär av olika slag

2009-03-16T15:44:00.003+01:00

Efter ett angenämt besvär (presentation av min kandidatuppsats) och ett mindre angenämt (vinterkräksjuka) varav det första gick fint och i princip är avslutat och det andra har börjat ge med sig har det dock inte blivit mycket pysslat och inte mycket annat gjort för den delen heller.
Återkommer när allt är lugnt (lugnare) och mindre gungigt!

(förövrigt trodde jag att jag tappat all lust till att sticka spetssjalar, men när jag ser Aeolian shawl så vet jag att jag inte kommer att kunna stå emot. Samma designer som förra årets Laminaria, estniskt sticksätt och samma referenser till naturen och biologi. Vad mer kan en nörd begära?)

randiga testvantar

2009-03-03T15:17:00.004+01:00

För ett tag sen fick jag i uppdrag att nålbinda ett par randiga trefingervantar. Randiga vantar var nåt nytt för mig, så jag tänkte att det är bäst att göra ett test. Här är resultatet.

Insidan är den högra bilden, som synes lite hackig efter alla skarvar men det ser ändå OK ut. Band för första gången i dubbelt garn och det kändes trevligt, tror jag ska fortsätta med det. Det blå garnet är från loppis och det grå från en restgarnslåda. Vanten påbörjas vid pek-långfingertoppen och binds nedåt tills man når handen. Därefter gör man en slinga runt lill och ringfingret och från den binder man det "fingret". Sedan fortsätter man som vanligt nedåt, binder en liknande slinga för tummen osv.
Är egentligen inte så nöjd med vantarna, de är lite för löst och slarvigt bundna så de blir inte så varma som tänkt, men som test betraktat fyller de klart sitt syfte och min bror som inte hade några vantar alls blev glad att få dem.
Nu ska jag snart sätta igång med uppdragsvantarna, de blir lite mer genomtänkta och därför roligare!

Fröken Cs tofflor

2009-02-26T12:31:00.003+01:00

..hittade jag i en burk när jag städade. De stickades och tovades förra våren och glömdes sedan när det blev sommar. Började dekorera dem med nåltovning, och sen var det något som kom emellan, och de blev arkiverade för framtiden. Nu gjorde jag ett ryck och fixade klart dem.

Garnet är Järbos lilla lovikka, med nåltovade stjärnor i restgarn. De är tovade 4 ggr i maskin på 60 grader. Eventuellt får de sig en dos igen nästa gång jag tvättar för lite stora är de fortfarande. N tycker att de är strykfula, men jag gillar dem skarpt!
Tofflor is the shit.

lagningsrace

2009-02-23T17:39:00.003+01:00

Faktum: Noll nyproduktion i helgen!

Eftersom jag är en samlande människa som bor i ett (skit)litet studentrum med obefintliga lagringsutrymmen och alltså har alldeles för mycket garn, växter, böcker och andra prylar på en för liten yta så blir det lätt att det "högar till sig". Om man ska sitta och arbeta i en sådan miljö så blir man (jag alltså, DU kanske klarar det utmärkt) lätt stressad.
I fredags höll jag på att få krupp på allt skräp i vrårna, alla osorterade papper, jordpåsar, garnsnuttar, tygpackar och gamla tidningar och drog helt sonika igång en rengörningsmaraton. Hela helgen sedan har ägnats åt städning, sortering och allmänt fix, och trots att jag inte blev helt färdig så känns det ändå rätt bra. De värsta orosmomenten är nu sorterade eller utslängda, garnet ligger packat (och jag vet vart allt finns) och erikshjälpen ska få ett tillskott av diverse till veckan. Jag är på intet sätt pedant, men nog känns det skönt att ha lite fint omkring sig.

En störande grej har varit en stor säck med trasiga kläder som stått och väntat på lagning, och det satt jag med hela dagen igår.

Egentligen är det rätt trevligt att laga saker, man önskar bara att man gjort det direkt när de gick sönder..
Jag är en sådan där människa som har hemskt svårt att slänga saker. Särskilt textilier. Egentligen tycker jag att det är moraliskt fel att slänga saker som fungerar. Saker ska användas till de "dör" (eller ges bort) och sen får man göra nåt annat av dem!
Sen har jag lätt för att köpa på mig billiga kläder på loppisar och utförsäljningar med motivationen att "det är ju så lätt att sy om". Det fick jag sota för igår.
Har stoppat tre par ordentligt håliga sockor, sytt upp två par för långa byxor, lagat Ns favoritskjorta (bilden), målat i ett urtvättat tygtryck, lagat två par trasiga byxor och en badrock samt sytt om ett linne med alldeles för långa axelband. Trevligt! Nu är det bara lite smågrejor kvar.
Andelen disponibla byxor i min garderob har förövrigt ökat med typ 100%!

Fem saker jag inte kan vara utan..

2009-02-20T09:02:00.002+01:00

Clara skickade mig en award igår.. och till den hör att lista fem saker man inte kan vara utan, kul idé!

...tänker inte vara djup och säga sånt som kärlek, god hälsa, vänner och liknande, för det är ju uppenbart ändå. Jag kör på fem saker som jag vill ha i min vardag för att den ska bli så trevlig som möjligt! Här kommer de (utan inbördes ordning):

Hantverksmaterial såklart, särskilt garn, och tillräckligt med fritid att ägna mig åt det (ptja..det var väl ganska uppenbart ioförsig).

Naturen (kanske uppenbart det också, må det sen vara krukväxter, sniglar eller älgar, får jag inte en daglig dos natur blir jag deppad, blek och dum i huvet).

Musik (lyssna, spela eller sjunga är skitsamma men det måste finnas..hela tiden nästan. Sa jag att jag ska skaffa mig ett dragspel till våren?).

God mat. (nothing fancy, det räcker med gröt, men det måste vara gott! 12 års skolmatspotatis har satt sina spår..äh. skämt åsido: Det känns som den ultimata i-landslyxen att kunna unna sig att bara äta god mat, and I do!)

Böcker (Det finns knappt nåt bättre. När jag blir stor ska jag ha eget bibliotek. Sådetså!).

Jag skickar inte awarden/utmaningen vidare för det finns så himla många bra och intressanta bloggar där ute som jag gillar så jag får proppstopp i huvudet och kan inte välja. Ni är fina allihop. Basta.

småsytt

2009-02-18T20:56:00.006+01:00

Just nu sitter jag mest och skriver uppsats hela dagarna. Egentligen borde jag kanske inte pyssla en massa, men ibland känns det som att jag blir tokig om jag inte får tänka på nåt annat än lavar ibland. Särskilt svårt finner jag det att inte hitta på nya saker att göra hela tiden, små grejor som inte kräver så mycken tankeverksamhet helst.

I helgen besökte vi en stor erikshjälpenloppis och jag (som ungefär aldrig syr något, iallafall inget som inte är medeltidsrelaterat) fyndade en massa små dukar och dragkedjor som jag kan tänka mig bli små roliga projekt i framtiden. Tokigt färglatt såklart..precis som förra inlägget.. tror att det är årstiden eller nåt.

Första projektet ut är ett fodral till mobiltelefonen som inte ska behöva bli onödigt skavd i väskan.

off textil-topic : Pärlor, återbruk och naturen

2009-02-13T11:14:00.007+01:00

Mest sysslar jag ju med textil slöjd och pyssel, men ibland får jag ett ryck och gör något annat. Bland annat så samlar jag på pärlor och gör saker av dem. Kan tyckas lite konstigt eftersom jag inte är speciellt mycket för pynt och nästan aldrig använder smycken (men ok, jag jobbar på det där sista). Kanske är det skatan i mig som dras till sånt som blänker.. jag vet inte.

Ofta blir jag som skatan glad bara av att ha dem, det räcker att ha dem i burkar och ta fram dem ibland, titta på dem, pillra på dem och förundras av färger och former.
Ibland uppstår dock behovet av att göra något av dem, och igårkväll var ett sådant ibland. Som Fröken C skriver här kan människan behöva lite färg i en enfärgad vardag (här hos mig är det dock mer brunt som är färgskalan om vintern än vitt som hos henne). Färg och form gör en glad och lite mer levande.

Så det blev ett dagisassymmetriskt halsband i soliga färger:

Jag har nog alltid samlat på pärlor, de kommer till mig på alla möjliga vis. Ibland ska någon slänga ett trasigt halsband. Ibland hittar man en pärla på marken, eller ett frö, en sten eller en snäcka som man kan trä på tråd. Ibland hittar man de vackraste pärlor i gräsliga kombinationer i smycken på loppis och utförsäljningar. Sällan köper man dem dyrt (alla säger att det är så dyrt med pärlor, men jag fattar det inte.. klart att det är dyrt att köpa färdiga halsbandsbyggar-kit på panduro, men det ger ju ingen utrymme för kreativitet ändå. Det går lätt att hitta fina billiga pärlor om man letar.. och roligt är det också.). Pärlor är ett perfekt område för omgörning och återanvändning och eftersom de ofta är små så är det ju lätt att spara dem tills man hittar några fler som passar ihop. Då kan man kombinera ihop en blandning av minnen och påhitt. Här är lite historia bakom solhalsbandet:

1. fick jag av en tant på Koggmuseet i Malmö en gång när jag köpte en nålbindningsnål.
2. är en trasig pärla som en gång suttit i ett armband jag gjorde. Den föreställer ett bi, är gjord i lampworkteknik och kommer från Kina.
3. är en plastpärla som jag köpt för 1 krona i en världsbutik, den är tillverkad av plastskräp i ett återbruksprojekt i Afrika.
4. är ett tvåfärgat frö (kallas nehneh) från en tropisk ärtväxt och kommer från ett för långt halsband jag köpte i Costa Rica.
5. är gjord i flameworkteknik av glaskonstnären Johanna Holub (och köpt dyrt direkt av henne men det var helt OK för hon är sjukt duktig och så fin var den!).
6. från ett trasigt halsband jag gjorde på dagis.
7. är en bärnsten från baltikum, från ett trasigt halsband Ns mamma gav mig.

Resten av pärlorna kommer från trasiga loppishalsband, gamla dagisprojekt, en tokful loppisljustake, utförsäljning på indiska och lite annat smått och gott. Tråden som halsbandet sitter på är Ns brors gamla fiskelina. Kort sagt, det går att göra billigt, om man vill. (Låset och de små svarta pärlorna har jag dock köpt på panduro, så jag är kanske inte nån perfekt återanvändare ändå :))

Naturen då? Vadan detta? Jo. Jag har startat en ny blogg igen. Förra försöket med växtbloggen blev sådär, jag hade inte riktigt tid och så kände jag mig begränsad av att bara skriva om växter. Nu finns Naturbloggen. Där kommer det förstås att bli en del växter, men även djur, stenar eller vad som faller mig in. Kort sagt, det som jag kanske ofta känner för att skriva här (eftersom jag ju är naturfreak också) men som jag känner inte passar in. Välkomna!

om nålade sockor 2

2009-02-09T22:11:00.006+01:00

Igår blev som planerat, heldagspyssel samt promenad. Finfint! Extra fint är också att del två i mitt projekt att prova olika varianter av nålbundna sockor blev klar. So here I give to you: Klas Britas socka!

Sockan kommer från (den i svenska nålbindningskretsar världskända) Märta Brodéns bok "Nålbindning" och jag har tidigare kallat den Brodénsockan. När jag efter en del krångel fick tag i boken på bibblan och läste om sockan fick jag veta att modellen kommer från en dam vid namn Klas Brita (som dog nån gång i mitten av 1900talet), så såklart är det hennes namn den ska ha!

Som synes har sockan inte någon lös häl, utan man börjar vid tån, binder några varv och (klicka på bilden och följ de röda pilarna) viker sedan av i en sträng under foten, till hälen. Sedan binder man runt strängen tills man når tådelen igen och fortsätter runt-runt, minskandes på båda sidor (vid den blå pilen). Sockan blir till i ett enda stycke, enkelt och genialt! Först var jag rätt skeptisk till modellen, i början kan det kännas helt avigt och onödigt krångligt, men när man börjar få lite höjd på varven så att man fått en "fotsula" så inser man att den där Klas Brita, hon var inte dum inte!
Tekniken jag använt är min vanliga till tunt garn (variant "I" från "Nålbindning 12 varianter) för det kändes bra, fastän det tog en himla tid. Kanske blev det lite väl tjockt också, sockorna är mer som tofflor och står för sig själva på golvet, men det är helt OK. Garnet är loppisfyndat och färgat med lökskal.

Nästa försök blir Uppsalasockan, som är arkeologiskt fynd från det medeltida Uppsala. Där ska jag försöka vara helt originaltrogen och använda samma typ av stygn och garn som i fyndet (och blir det bra är är det ju ett plus för jag behöver nya sockor till min 1300tals-dräkt :)). Apropå den är jag igång och syr hosor nu, äntligen! Efter sju sorger och elva bedrövelser gav jag upp att försöka prova in ett mönster (det Går inte att få det perfekt) och klippte i tyget..vi får se hur det går.

Slutligen ännu en bild på min candle flame, denna gång i dagsljus (bara för att jag ville visa min fina tennbrosch från antikmässan, den något missbildade sjöhästen):

hemslöjden i skåne

2009-02-08T10:44:00.005+01:00

Nu är jag gladeligen vaken igen. Idag är en helt ledig dag som jag ska ägna helt åt slöjd och eventuellt en promenad. Fint.
Igår tillbringades på utflykt med vännerna S&A. Huvudmålet för resan var en antik & samlarmässa i Helsingborg (jag köpte ett emaljerat armband, en svensk sjöhästbrosch i tenn och en uppsala-ekeby blomkruka till billiga priser) men på vägen dit passade vi på att besöka Skånes hemslöjd i Landskrona.

De har nya lokaler inne på citadellets borggård, men det spelade inte så stor roll för mig, jag hade aldrig varit i Landskrona förut, så för mig var allting nytt och spännande. Citadellet hade varit ett intressant utflyktsmål nångång med nån som kan berätta mer om historien bakom.

Väl inne möttes vi av ett gäng damer som hade kurs i skånskt yllebroderi. Gissa om man blev sugen. Så mycket vansinnigt fina mönster, och det mesta fanns uppsytt i butiken. Jag hade inte sinnesnärvaro nog att fota ordentligt, men här kan man se lite.

..och så fina garner.. morjärv och klippan i flera olika tjocklekar och varianter och så fantastiska färger.
Såklart bröt jag mot det informella nyårslöfte jag givit mig själv om att inte köpa något garn i år (för jag har verkligen redan sjukt mycket mer garn än tid och pengar att göra av med det). Kom hem med detta:

Tre hg entrådigt klippangarn i galet vackra färger (jag vet, det börjar kanske bli lite tjatigt med denhär färgskalan, men jag kan inte låta bli). Får se om de blir sjalar, yllebroderier eller kanske en tröja. Sedan knyppelgarn som jag använder till dräktsömnad och bäst av allt, 1hg handspunnet lingarn till det facila priset av 30 kronor! Lingarnet är väldigt tunt, men jag tänkte försöka mig på att använda det till dräkter också. Funkar det inte får jag väl sticka disktrasor eller nåt men det känns lite som att häda det fina arbetet.

ljuslågor mitt i natten

2009-02-08T01:55:00.006+01:00

Ok. Jag borde egentligen ligga i min säng och sova såhär dags. Egentligen. Men nu råkar det vara så att det varje lördag är disco två våningar under mig. Just i natt är golvet i självsvängning ungefär och fönsterrutorna skallrar som skallerormar, så det är lögn att försöka sova.

Istället rapporterar jag glatt att min orange candle flame-sjal äntligen är klar. Satt igårkväll och idiotstickade och tittade på alla kunskapskanalens dokumentärer (gazprom, indien, tom alandhs hemlösa..alla intressanta). Sedan sade teven att jag borde gå och lägga mig, så det gjorde jag.. och stickade klart de sista två varven i eftermiddags.

Den här sjalen har varit en liten resa för mig.. de som följt bloggen vet att jag tidigare stickat ungefär två och en halv sådana här sjalar som av olika anledningar mött upprepningsdöden. Nu är jag dock nöjd. Sjalen är lagomt stor, lagomt varm, lagomt gles, lagomt lätt och alldeles tillräckligt orange. Faktum är att det nog är den orangeaste sjal jag nånsin haft (och det är alltså bra).

Garnet är "2" från Isager strik, tunt tvåtrådigt i alpacka-merinoblandning (egentligen lite för fancy för mig, men nån gång ska väl vara den första..) Har följt mönstret med undantag för att jag gjorde flammorna två maskor bredare än originalet..och att jag helt enkelt maskade av sjalen som vanligt utan specialkant när jag tyckte den var stor nog. Ca 1,25 hg har gått åt. och såhär glad är jag att den är klar, trots att det är mitt i natten :

Den här sjalen kommer att bli mycket använd. Mönstret må vara aldrig så tråkigt att sticka men jag gillar det verkligen nu när jag är klar. Blockning får vara, jag tycker särskilt om att baksidan lite liknar nån sorts pluppigt krokodilskinn.

Nu är det godnatt minsann!

Årets första pyssel och årets klant

2009-01-27T14:47:00.004+01:00

Helger och vila förbi. Sitter och skrapar med kandidaten som jag näästan gjorde klart innan jul. Sen börjar sammanställningen av masterarbetet. Fullt med jobb, men nu känns det roligt igen och det gjorde det inte i slutet av förra terminen.

Igår kom jag hem till Lund igen. På tåget blev årets första pyssel klart.

Enkla smygmaskvirkade handledsvärmare påbörjade innan jul. Hade faktiskt med nystanet till Costa Rica, men det fick ligga kvar i väskan hela resan av rädsla för fukten. Drops alpaca. Glömde mina gröna värmare hemma så då passade det bra att ta fram dessa och göra klart. Blått känns som längesen för mig men det är helt OK, jag är nöjd.

När jag kom hem väntade en lagomt otrevlig överraskning. Jag hade i min enfald och resfeber glömt en ALUMINIUM-gryta med ett krappfärgbad i på golvet hemma i studentrummet. Innan vi åkte till Costa Rica. För fem veckor sen alltså. I krappfärgbadet var det alun och lite allt möjligt och det är inte så bra för aluminium. Frätande kan man säga. Hål hade det blivit, flera stycken och golvet hade blivit alldeles blodrött. Nog visste jag att man egentligen inte bör färga i aluminiumgrytor men inte trodde jag att frätprocessen skulle gå så här fort (fem veckor kanske inte är fort men.. jaja), och glömsk är man ibland.

Lessen gryta. De vita sakerna är alunkristaller, hålen sitter vid linjen och ser ut såhär :

Nåja. Alltid lär man sig något. Och lite spännande var det allt att få se effekten av alun in action. Golvet blev rent igen iallafall, nu måste jag ut på loppis och jaga rätt på en ny färggryta. Rostfrei!

Hemma igen, nytt år och annat

2009-01-23T09:58:00.004+01:00

Hejsan där, long time no see.. Här kommer en glad tukan med nyheter!

Nu är jag hemma i Sverige igen efter en underbar resa. Jag säger sengångare, vrålapor, eldsprutande berg, fantastiska djungelväxter, havssköldpaddor, lårtjocka lianer, pilgiftsgrodor.. Biologen i mig har fått sitt lystmäte om man så säger. Frågan är inte om jag ska åka dit igen, bara när. Måste bara bli o-trött på bananer igen först.
Julafton tillbringades på en liten kanalbåt letandes kajmaner och nyårsafton i molnskogen bland epifyter och sällsynta fåglar. Helt OK sätt att fira på om man frågar mig :)
Har egentligen varit hemma i nästan två veckor nu, men dels har jag varit i skogen utan internet och dels har jag varit konstant yr och illamående (åksjukeplåster är skitbra, men det kommer surt därefter om man tar dem i tre veckor utan uppehåll) så jag har mest legat i sängen eller framför teven och inte gjort ett skapandes grand. Nu mår jag bra igen, men ledigheten är snart slut.

När man är i djungeln kan man inte pyssla även om man är den inbitnaste garnnörd. Dels är det så varmt och fuktigt att allt vad garn heter känns äckligt och kletar ihop sig och dels finns det så mycket annat sjukt spännande att titta på så man har inte tid.
Hantverket har alltså legat på hyllan ganska grundligt sen vi åkte. Dessutom har min absolut viktigaste lilla ask med alla mina bästa synålar och alla mina nålbindningsnålar gått upp i rök efter resan. Den måste ha gått och gömt sig i all packningshysteri och nu vågar den inte komma fram igen. Jag vet att den är någonstans i Sverige men utan den blir det inte mycket gjort, ska ta ännu en grundlig genomletning när jag kommer till Lund igen (är i värmland hos släkten).
Har inte gjort något garnrelaterat alls förutom att repa upp min halvfärdiga Zetorsjal som jag inser att jag aldrig kommer göra färdig och troligen inte använda ändå om den mot förmodan skulle blivit klar.

Under tiden funderar jag på det nya året och vad det kommer att bära med sig för min del. Förra året var fint, men alldeles för stressigt. Även om det kanske inte märkts så mycket här så har det varit alldeles för mycket för mig på många vis. Jag har kanske för många ambitioner och intressen och det blir lätt att man snurrar till det för sig och man inte tar det lugnt. Det här blir året när jag avslutar min utbildning, så det kommer att gå mycket tid till skola. Och sen måste jag bli vuxen och klippa mig och skaffa mig ett jobb :)
Förhoppningsvis hinner jag vara i skogen en hel del också och framförallt hantverka och pyssla massor, men det blir till att lära sig att prioritera ordentligt!
Ett litet försynt nyårslöfte ska bli att iallafall försöka att inte ha tio projekt på gång samtidigt och att inte ta på mig för mycket hantverk åt andra så att jag blir stressad av det. Litegrann är bara trevligt men det måste vara lagom, livet är kort och stressigt nog ändå. Dessutom kan man inte ha en stressig vardag och dessutom låta sig stressas av sina fritidisintressen, det är kass.
Ett annat löfte är mindre internet. Nog för att internet är fint på många vis, men jag blir stressad av det också på många sätt och det är svårt att sätta gränser ibland. Nu när jag varit utan internet i en månad inser jag att man blir en lugnare människa av att inte hela tiden ha tillgång till miljoner bitar information och kontakter, även om det är underbart också. Ens hjärna mår bättre av att tagga ned och bearbeta saker lite i taget. Man måste inte svara på alla mejl sekunden efter att de kommit, och man behöver inte har dåligt samvete för att man inte håller sig dagligt uppdaterad på de bloggar man gillar. Jag tar upp detta här eftersom det också kan innebära att jag skriver mindre här också, när det behövs (och för att ingen ska bli förolämpad om jag tar tid på mig att höra av mig).

Detta blev ett långt inlägg.. avslutningsvis kommer en liten lista på diverse pyssel som jag tänker genomföra i år ( så ni vet vad som väntar!).

-Sy färdigt min sena1300-tals klänning och komplettera diverse dräktdelar. Medeltiden ska bli jag igen!
-Nålbinda beställda vantar av olika slag.
-Sticka ännu en tunn tröja. Jag ääälskar den första!
-Sticka en 50årspresent till min faster (den är redan påbörjad men det är jättehemligt!)
-Jaga fram den rätta folkdräkten och börja planera hur den ska sys.
-Måla fler tröjor med naturmotiv.

God Jul och Gott nytt år..

2008-12-20T17:23:00.004+01:00

...till er alla.

Inatt far jag till det tidigare omtalade landet i mellanamerika och kommer inte åter förrän den 10e januari.
Troligen kommer jag inte ha tillgång till någon dator eller internet där på andra sidan jorden, och förresten är jag ju inte där för att slöjda utan för att titta på djur och växter.. och kanske bada lite också :), således kommer här att vara stängt och tillbommat tills jag kommer hem igen.

Vi ses igen då!

måleri

2008-12-18T21:25:00.002+01:00

Tillbaka i Lund igen, testar nya åksjuke- och flygrädslepiller så jag är lagom groggy för tillfället (därav eventuell konstig grammatik och meningsbyggnad). Borde respacka och göra en sjuk massa annat men jag kan inte tänka rakt så det får vänta lite. Kom på att jag faktiskt pysslat lite ju.
Igår kväll mitt i packbestyren hittade jag mina gamla textilfärger och satte igång att pimpa lite fula reskläder.

Naturmotiv såklart, ett avlövat träd på den orange tröjan (jag tänkte mig en ek men det blev mer fantasy av det) och på det svarta linnet en klorofyllmolekyl :D.
Hade stora planer på en fågeltröja och en bäcksländetröja också, men jag fick vika för klockan och gå och lägga mig. När jag kommer hem från Costa Rica blir det kanske tröjor med utländska djur eller nåt..hmm, vi får allt se. Sengångare kanske?

det är grönt

2008-12-17T17:32:00.004+01:00

Hemma i Värmland en sväng med lite ledigt och massa pysselprojekt var planerade nu men så värst mycket har det inte blivit, det är så mycket annat som måste fixas.
Julstök skulle man kunna tro. Exjobb kanske? Men.. icke. Jag har inte julstökat ett endaste dugg och exjobbandet har semester. Saken är den att jag och N och N s familj ska åka till Costa Rica alldeles alldeles snart. I tre veckor ska vi sen vara där och titta på regnskog och mangroveträsk och vulkaner och vrålapor och pilgiftsgrodor och orkidéer och annat spännande..jag kan knappt bärga mig! Det finns en ansenlig mängd pirr i den här magen kan jag säga.. mest för att jag är så rädd för flygmaskiner men också för att det ska bli så roligt och spännande, så jag har inte riktigt ro i kroppen att sitta still och pyssla.. och dessutom är det så mycket jag inte får glömma att tänka på ..

Lite har blivit gjort iallafall, betat av två projekt till på göra-färdigt-listan. Grönt grönt som regnskogen.

Enkla handledsvärmare i Drops alpaca som jag påbörjade för en evighet sen känns det som. Varmt och skönt och alldeles lagom såhär års.

Mössan till A som jag skrev lite om för ett tag sen har också blivit färdig.

Grön den också. I tunn tvåtrådig pälsull av okänt fabrikat (danskt från Gotland har jag för mig), nålad i min favoritteknik (3 maskor på tummen, tag två från föregående varv, två från tummen och två bakom, ni har sett det förr).

Nu måste jag gå och packa igen. Hejsålänge.

upptagen

2008-12-08T16:08:00.002+01:00

Det blir inte mycket pysslat här inte för examensarbete nr 1 tar nästan all min tid. Måste bli så gott som klart i veckan. Lyckades också med konststycket att bli däckad av en ond förkylning (igen) och har varit idiotsjuk sen i onsdags men nu är jag back on track..tror jag.

Nästa vecka är utsikterna för slöjd lite bättre för då är jag minsann ledig, välkommen åter!

ibland blir det bra!

2008-11-26T15:52:00.006+01:00

Det så kallade "bajset" i helgens inlägg var alltså krapprötter (spindelskivlingar var rätt nära gissat) som lagts i blöt.
Jag fick ett ryck och bestämde mig för att försöka färga om mina senaste nålsockor och nu är det gjort. Bye bye johannesörtbeige, hello krapprött!

Så här gick det till:
Ca 50g grovhackade krapprötter lades i blöt 2 dygn innan färgningen. Vid färgningstillfället värmdes dessa till ca 70 grader C tillsammans med 5 L vatten. Blandningen fick stå i konstant temperatur i ca 40 min för att lösa ut så mycket färgämne som möjligt i vattnet. Därefter hälldes några matskedar ättika i (krapp gynnas av surt bad).
De blöta och förvärmda sockorna lades i badet och fick ligga i ca 2 timmar. Flyttade runt dem litegrann och vände dem ett par gånger under färgningen men försökte att inte svischa runt för mycket. Därefter sköljning som vanligt tills all överskottsfärg gått ur (ättika i sista sköljvattnet).

Man kan se här och där att färgen inte tagit helt, och på insidan är de aningens lite mer orangeröda i tonen, men jag är ändå riktigt nöjd, den här färgen är ju helt fantastisk! Förhoppningsvis håller de även färg efter tvätt men det tror jag nog.
Har sparat efterbadet, för jag läste att om man låter rötterna ligga i ännu längre så kan de fälla ut mer färgämne.. vi får se vad det blir.

Förresten, jag har skaffat en våg också! Visserligen den allra allra billigaste lilla skruttvågen som det stora varuhuset i stan hade, men ändock en våg. Nu kan jag vara lite mer precis i färgningarna, i den mån det nu går, man kan ju inte veta hur hög koncentration av färgämnet växterna har.

göra färdigt

2008-11-25T12:14:00.005+01:00

Har gett mig den på att göra färdigt en del saker innan jag ger mig lov att sätta igång att sy. Lyckades med 1 projekt i helgen (fast jag gör hosmönster och nålbinder mössor och sockar samtidigt, det räknas inte :)).

Är det nån som minns dethär garnet, som jag köpte på fårets dag? Blev helt kär i färgerna så jag satte igång att sticka en sjal i det så fort det var uppnystat. Eftersom jag ibland kan vara en ganska obeslutsam person när det kommer till slöjd så har jag nu stickat ca 2,5 upprepade sjalar som jag av olika anledningar inte var nöjd med. Antingen blev maskorna för stora eller för små, eller så passade färg och mönster dåligt ihop. Morr.

Så satte jag mig ned och frågade mig själv tänkte efter:
Vad för slags sjalar tycker jag är roligast att sticka?--svaret blev komplicerade spetsmönster.
Vad tycker jag bäst om att ha på mig?-- svaret blev enkla rätstickade saker (jag är ingen "spetsig" person).
Dessutom gillar jag inte när man blandar mönster och sektionsfärgat garn (iallafall inte när färgerna är så skarpa som dessa..) det blir rörigt och varken mönster och färger kommer till sin rätt. Jag borde lärt mig vid det här laget tycker man ju..

Därför blev slutresultatet detta :

Plain and simple- rätstickad sjal med en ökning per vartannat varv. Stickor 4,5. Går i princip att sticka i sömnen.
Ingen värst rolig stickning egentligen, men den blir använd! Notera förövrigt hur bra sjalen passar ihop med vägglaven (Xanthoria parietina) som man ser på den nedersta bilden (den gula fläcken på betongbrunnen..ehm).

Notera också den skarpa randen mellan gult och rött i mitten på sjalen.. där var två garnändar av olikafärg ihopskarvade mitt i garnet..aja baja Ullcentrum. Inte så mycket att göra åt eftersom jag bara hade en härva, och egentligen gör det inte mig så mycket, men så får man ju inte göra heller! Mjuka fina övergångar mellan färgerna ska det vara.. Håhåjaja.

gissa bajset..

2008-11-22T15:00:00.003+01:00

Eller iallafall ser det lite ut som det..nån som har en susning om vad det är?

Det är det mest hantverkrelaterade som jag har att visa idag.. fortsättning följer till veckan.

Pysslar just nu för fullt med att göra klart en massa småprojekt som jag har påbörjade för att i lugn och ro kunna ägna mig åt mina tyginköp! Det är riktigt så jag får hålla mig i skinnet för att inte börja sy meddetsamma.

Förövrigt är jag tokglad för att det är snö överallt. Det kunde varit mer och det kunde varit kallare temp, men varför klaga, det är SNÖ och det är man sannerligen inte bortskämd med här.

och..just det: Sigrid från slöjdcaféet, om du inte hittat länken själv- Här kan finns Barbros vantar och mönster!

Tyginköp

2008-11-18T13:01:00.008+01:00

Som jag tidigare nämnt har jag förut hållit på en hel del med historiskt hantverk, framförallt medeltidsdräkt. Jag är ingen erfaren sömmerska precis, men jag tycker det är kul att sy för hand och att titta på gamla bilder och arkeologiska fynd och försöka konstruera plagg och saker som de såg (kan ha sett) ut. Det var längesen (2 år nästan) jag sist sydde, men sedan några veckor har det börjat bubbla nån stans inuti mig. Det är nåt som vill ut och jag tror att det är medeltiden! Korkat bara av den att komma nu när jag har så himla lite fritid (Jag borde inte sitta här och skriva nu tillexempel, jag borde göra tabeller!).. men vad gör man inte.
Har några gamla projekt som ligger halvfärdiga som jag så smått har börjat ta tag i och det är så roligt så jag vet inte vad.. Förstår inte varför jag väntat så länge.

Det som slutligen drog ur proppen var att L (som också hör till de historiefrälsta) och jag häromdagen åkte till Staffanstorp och besökte medeltidsmode . Det är en liten tygaffär med en mycket trevlig innehavare (innehaverska..hur fasen säger man när det är en hon?) som har öppet lite då och då när hon har tid (man får avtala tid). Hon har en hel del tyger av fin kvalité som passar bra till historiska dräkter (bra färger och väv, inget syntet etc etc.) något som kan vara ganska svårt att få tag på, särskilt nu när alla dräktfantasters dröm, Handelsgillet har slutat.

Kom hem med flera meter oblekt linne till ny särk*, en meter blekt fint linne till nytt huvudlin**, en meter gult (underbart gult) ylle till nya hosor*** och en meter rött ylle som följde med av bara farten för att det var så himla fint! Nu har jag hur mycket som helst att sy och det finns ingen återvändo!

Hade det inte varit för att jag har så ynklite pengar så hade jag lätt kunnat bunkra massa metrar av både det ena och det andra, men ..jag kan inte riktigt motivera de inköpen. Det kommer ta mig evigheter innan jag sytt klart allt detta..:).
Nu måste jag återgå till att planera hosmönster.. ehm skriva tabeller, menar jag...

Noter för ej redan frälsta:
*särk = Lång klänning i linne som man har närmst kroppen. Underkläder helt enkelt.
**huvudlin = "Huvudduk", finns i en mängd olika varianter som täcker håret mer eller mindre.
*** hosor = benbeklädnad, enkelt sagt sydda strumpor, som för mig som är tjej slutar vid knäet och knyts med band för att stanna uppe (för killar täcker de hela benen och fästs med band uppe i (eller vid) brokorna ="kalsongerna").