Det kan också vara så att jag har skaffat en slända!
När jag besökte ullcentrum så passade jag på att inhandla ett paket med en slända från Glimåkra och ett fint rött förgarn. Jag kunde såklart inte hålla mig utan satte raskt igång med att försöka spinna mitt eget garn. Det var hur roligt som helst och jag hade träningsvärk i axlarna flera dagar efteråt.
Resultatet ser ut såhär:
..ganska bulkigt och konstigt på sina ställen och ganska tjockt men ändå OK får man säga. I och för sig kan man ju hävda att jag fuskat eftersom jag inte spunnit direkt från kardflor utan från ett ganska tjockt förgarn.. men jag är nöjd ändå! Har försökt spinna en gång för längesen med en fin loppishittad slända men det gick inget vidare, misstänker avsaknad av tålamod. Sländan gömde sig sedan nånstans i förrådet hos min käre far och jag har inte lyckats hitta igen den.. tror att den skämdes över mig.) Nu känns det som att jag iallafall hittat knixen litegrann, och jag har köpt mer förgarn att öva mig på.. kanske kan jag bli en spinnare jag också.
Idag är jag hemma och tycker synd om mig själv för jag har ont-i-halsen-feber-sjukan så jag tänkte unna mig att försöka hitta på nåt att göra av det egenspunna garnet.. Kanske en mössa?
Edit 18.12
Mössa it is. Fast nog blir den allt lite konstig. Satte mig framför en film (om nån är intresserad: Les choristes av Christophe Barratier, rätt söt, fin idé men lite tom och lös, jag grinade men det gör jag ju jämt nuförtiden när jag ser på film. Särskilt när de sjunger fint.) och började slåss mot garnet. Premiäranvände en ny nålbindningsnål som jag köpte på Malmökoggen häromveckan. Hästben enligt vissa, horn enligt andra (enligt mig är det definitivt inte horn så jag säger hästben, det låter tufft).
Det blev en batalj minsann. Som synes har garnet ganska mycket egen vilja (eller oregelbunden snodd kanske man kan säga också) och är ganska så krångligt att få dit man vill. Tur att man är envis som en röd gris.
Har bestämt mig för att göra mössan alldeles för stor och tova ihop den senare, det borde effektivt dölja alla knasigheter som garnet ställer till med. Dessutom har jag inte testat det förut med en mössa så det kan bli spännande.
Nu ska jag gå och dricka nyponsoppa med N. Hejsålänge.
2 comments:
Kul att du hittat min blogg och att du gillar mina små troll :)
Lunkaryamarsvin ska enligt rasstandarden ha sträv, lång och lockig päls men mina grisars päls är inte särkilt sträv så det borde rent praktiskt fungera att få fram mjukt garn av pälsen. Däremot finns det "merinomarsvin", jag har aldrig träffat något men det låter ju onekligen som att pälsen är mjuk o go. Jag tror dock att jag hoppar garnproducerande marsvin; för då måste man låta pälsen växa sig jättelång (vilket den blir på förhållandevis kort tid) och då måste man "rulla" pälsen så att den inte blir kissig och/eller hindrar marsvinets naturliga beteende (så naturligt det kan bli efter all avel).
Kul att du gillar min blogg! Tack. Angående min FLS: jag gjorde den minsta storleken. Den ända förändring jag gjorde var att göra ärmarna en mönster rep mindre. Annars bucklade sig oket jättemycket. Tror att det finns bilder på min blogg.
Post a Comment