Wednesday, 25 March 2009

sjalar på G, och du måste vara sjuk, sjuk sjuk

..som den gode Håkan Hellström skulle sagt. Inget färdigt att visa, jag måste bara delge er dagens sjalångest och lösningen på problemet.
Jag har två sjalar på gång. Den ena är det inget problem med, det är en candle flame (vem sa att jag inte skulle göra fler sådana) i ett sviiintunnt, pippigult loppisgarn som jag startade i ett svagt ögonblick i hopp om att kunna ha till påsk (för jag har
aldrig pasteller, jag gillar inte ens pasteller.. men jag kunde på något tokigt sätt inte låta bli).

Hursomhelst är det inte den som var problemet, den blir troligen inte klar till påsk, men den blir nog fin ändå och jag har nåt enkelt att hålla på med när jag nån gång får för mig att se på teve.

Problemet var den eoliska sjalen, vindsjalen, jag talar om Aeolian shawl såklart. I måndags satte jag och min vän S ned för att börja sjalsticka. Hon skulle sticka Laminaria och jag Aeolian. Jag ansåg att trots alla mina projekt på G måste ha ett till, ett att njuta av när man är tokstressad, i riktigt fint garn och med ett roligt och lagom utmanande mönster, sådär ni vet.
Så långt allt väl. Jag börjar sticka i ett rostorange supervackert pälsullgarn (Östergötlands Ullspinneri, det som jag tidigare försökt sticka en Zetorsjal i men repat upp för att jag inte blivit nöjd) på min favoritstickstorlek 3,5, det mesta går som smort och garnet är som smör i händerna. Färgen är underbar och passar min tanke om eoliska sediment bra.. (jag är ju naturnörd också, eoliska sediment är alltså avlagringar som bildas av det damm som lossnar när vinden eroderar ned sten, kolla här tillexempel.).


Jag stickar som en besatt, sent på kvällen och tidigt på morgonen, tillomed stickar jag lite när jag egentligen borde plugga. Så idag när jag avslutat femte yucca (inte för att det ser ut som en yucca om du frågar mig men ...jaja) rapporten sätter jag mig ned och tänker efter...Är det inte väl glesstickat? Är inte garnet lite vekt att sticka en så stor sjal i ? Luddar det inte ihop sig väl mycket så att mönstret blir otydligt?
Jag kan inte släppa tanken på det hela.. så jag repar upp alltihop igen!!! Andra gången gillt för garnet.
Ibland tror jag att jag är lite sjuk i huvudet.

Nåja. Jag har börjat på en ny vindsjal. I vitt (för att 1. jag har ingen vit sjal sen tidigare, 2. det är fint och 3. jag hade två superfina härvor hemma). Med stickor 3, för säkerhets skull. Vitt kan nog också kännas bra med tanke på vinden.. vinden full av snö, eller kvartssand kanske. Garnet är naturvitt och kommer från Ns farmorofarfars får och jag har inte vågat använda det än för jag har inte kommit på något tillräckligt fint och lagom stort hittills. Pälsullgarnet får ligga till sig lite mer. Jag har på känn att det kräver ett simplare projekt för att helt komma till sin rätt och synas i all sin glans. En tunn tröja kanske?

1 comment:

Kristin said...

Hahaha du e lite knäpp, med det är därför jag tycker om dig! Vitt blir nog superfint och somrigt. Då kan du ha den på midsommar. Kramar