Fru Trana

Nån gång i höstas, pratade min vän S (som är föreståndare på naturumet vid Hornborgasjön, där alla tranorna håller hus, ni vet?) om att hon skulle vilja ha en sorts docka som hon kunde använda i pedagogiska sammanhang på sitt jobb. Jag blev sugen på att försöka göra en, och tänkte att jag kunde använda den som ett arbetsprov till Capellagården om den blev bra (den fick vara med). 

Med tranexpertens bistånd började jag skissa på en handdocka. Såhär såg det ut:

Lite senare tog jag mig för att sticka en lång, lång svart handske med förstorad tumme, det blev halsen. Den våttovades.. 

och sen var det dags att nåltova fast ögon och färgteckning. Än så länge var det hela rätt mycket ett spektakel. 

Framåt februari började det bli dags för transäsong i Västergötland, och tranan behövde snabbt bli klar, så jag ägnade en helg åt att sy kropp och vingar (i grå vadmal, rester från en gammal struthätta från tidig medeltidstid), böja till ben av ståltråd och linda dem med hockeytejp, och nåltova fast strutsfjädrar ur slaktade dammvippor som S skickat till mig med posten. Tillslut började det likna nåt. Fru Trana tittade fram!

Trana i lånta strutsfjädrar

Hockeytejp är bra

Nu bor hon på naturum och lär barn och vuxna om hur tranorna (Grus grus) flyttar, dansar och lever om. Tydligen har det gått bra för henne, har till och med hört talas om att hon fått vara med i lokalteve :) . 

Jag gillar också hur det blev, för att vara första försöket att göra en handdocka med blandade tekniker så är jag helnöjd...och peppad på att göra fler djur. Inte nödvändigtvis handdockor, men helt klart med tovade inslag. ..och hockeytejp, jag gillar verkligen hockeytejp! 

Fru Trana träffar Norwichterrier