Stadsvantarna - aka Snorungarnas symfoni

Förra hösten ritade jag en massa vantmönster och började på en massa vantar. Endast ett par (granatäppelvantarna) har blivit färdiga hittills - men nu, lagomt till kylan är de två. Här är stadsvantarna!

I den lilla staden finns både en moské och en kyrka, en gammal riddarborg och ett observatorium.
 

Jag ritade mönstret när jag var hemma sjuk en dag förra hösten, och stickade den vänstra vanten nästan med detsamma.. sen dröjde det nästan ett år innan jag fick för mig att göra klart den högra. Håhåjaja. Ingen bra idé visade det sig, eftersom min stickfasthet ändrats och den högra vanten blev en bra bit större. Men.. det jämnar nog ut sig lite med tiden. 

Stickstorleken är 2,5 och det vita garnet är Tuna från Borgs, det bruna är ett oidentifierat värmlandsfårsgarn som jag en gång köpte på koggmusét i Malmö, och som jag färgat med lökskal eftersom det var ganska tråkigt gråbrunt. Det är samma maskantal från början till minskningarna i toppen börjar, men jag har märkt att det ofta blir som en krage ändå om man börjar med att sticka några aviga varv innan mönstret börjar.

Vantarna har flera inspirationskällor, med de främsta är ett par vantar med liknande mönster som jag hittade på ravelry en gång, men aldrig sett igen, och omslaget till en skiva med proggbandet Samla mammas manna - Snorungarnas symfoni. En rolig sak är att jag faktiskt inte är först att sticka dem, min kompis M, som normalt inte stickar så mycket fick syn på mönstret och ville provsticka dem.. han blev klar i vintras...