Sommarens röda

I sommar har det blivit en del färgning, krapp är en av favoriterna.

Har lyckats få tag i två el-kokplattor, så nu kan jag färga utomhus om el finns, och beta garn i en gryta samtidigt som jag färgar i en annan.

Här är det uppvägning av betmedel på g. 30g alun per hg garn (brukar normalt använda 20, men la till lite extra för att färgen skulle bli riktigt intensiv).

Förbetat och förblött ullgarn på väg ned i grytan (det svarta th är en högtalare. Inte helt nödvändig för processen, men kan vara trevligt).

Färgning under minst 1 h i max 70 grader (går man högre förändras krappfärgen och blir mer brunröd än klarröd). Det blir mycket trixande för att temperaturen ska hålla sig rätt.

Ursköljning medelst vattenslang och badbalja.

Färdigt! (tygstycket th är en fd vit merinoullsbuff som jag testade att färga... den blev dock mer orange än röd, vilket får mig att misstänka att man gjort nåt med tyget som fått det att inte ta upp färg så bra.

Vi färgade också med krapp under det enda medeltidsevent som jag hann vara med på i år- på Varbergs fästning i juli. (Här kan man läsa om det i Hallands nyheter klicka på bildspelet så ser ni mig vid kokgropen!).  Det var första gången jag färgade över öppen eld, men det gick bra. Dag ett färgade vi krapp, och dag två med lökskal. Det var en rökig historia..

Färgning var förövrigt en rolig sak att göra inför folk, det var många nyfikna som kom fram och undrade vad vi pysslade med. De flesta trodde att vi lagade mat, eller att vi låtsades laga mat för att medeltidandet skulle se mer verkligt ut (folk är inte kloka.. 10m bort lagade vi just mat i en annan gryta. riktig mat.) Roligaste kommentaren från kom från ett barn: "Är det maskar eller är det trådar?"

Såhär blev resultatet. Det röda är ett fd vitt handsspunnet (loppis)garn, och det gula, lökfärgade är fd grått ryagarn.

 

Intressant att se att grytorna har avgivit en hel del järn, vilket gör garnet dunklare i färgen än när man färgar i en rostfri gryta. Bilden nedan är lite galen i färgen, men man kan ändå se en viss skillnad mellan det "medeltidsfärgade" garnet th och det rostfrifärgade tv.

Jag gillar den dunklade färgen, helt klart! Man kan  tillsätta järnvitriol eller liknande om man vill ha samma effekt i vanlig gryta, men jag har aldrig provat det. (man får passa sig lite också, så man inte järnar på för mycket, järnet gör nämligen garnet skört).

Färga med K-G

Såhär års finns K-G överallt (eller nu är det snart överblommat, men i augusti fanns det massor). Vissa tycker att det är vackert. Jag tycker mest att det är hemskt.

Vem är då K-G, undrar vän av ordning? Jo, här har ni K-G:

Kanadensiskt Gullris (Solidago canadensis) är en växt som introducerades till Sveriges trädgårdar från nordamerikat, och som levt förvildad i vår natur sen slutet på 1800-talet. Nu hittar man K-G, snart sagt i varenda vägkant, soptipp, industriområde eller helt enkelt överallt där det är en liten bit  bar mark över. K-G är vad vi biologer brukar kalla en invasiv art, en sån som är hejdlöst bra på att sprida sig, och som i långa loppet riskerar att tränga ut andra arter. Inget vidare alltså, om man inte gillar att det ser likadant ut överallt.

meen.. finns det då inget bra med K-G? Jo- det såklart, det går att färga med K-G!

Här simmar 1 hg tunagarn i grytan där 400g K-G-blommor kokat ur i en timme.

 

Här är det ursköljning på gång. Som ni ser är det mycket färg kvar i vattnet. Jag testade inte att göra något efterbad, eftersom färghärdigheten brukar vara sådär på gula färger, och ännu sämre på efterbaden... men det kanske jag borde gjort.

Här är resultatet av två olika K-G-färgningar. Det vänstra garnet är färgat med 400g K-G/hg garn på 20% alunbeta. Det högra garnet har samma specifikationer, men där lät jag alunet ligga med i kastrullen under färgningen istället för att förbeta. Som synes har inte lika mycket färg fäst, och det syntes också tydligt i kastrullen, det fria alunet fick färgämnet att flocka sig i vattnet.

Ganska fint, ellerhur? Helt OK ljushärdighet också, har ett gammalt färgprov från förra året som jag lät sitta i ett soligt fönster i en månad, och färgen blektes knappt, men den avtog lite i lyster, och blev liksom lite brunare gul. Har inte jämfört med färgen av vanligt inhemskt gullris (Solidago virgaurea), men jag misstänker att den borde ligga rätt nära. Ska göra ett litet färgprov nån gång. Stämmer misstanken vore det bra, eftersom det "vanliga" gullriset är mycket ovanligare och synd att riva upp mängder för att färga med. Gör en insats för miljön - färga med en invasiv art!

Dålig härdighet

..kommer ni ihåg johannesört-färgningen från i somras?

Jag gjorde faktiskt ett färghärdighetsprov där jag tejpade upp båda garnerna på en pappbit i fönstret och lät det sitta ungefär en månad. Sen tog jag ned det och glömde bort det hela, men såhär blev det:


Inte så kul. Både den lila-rosa färgen och den gröna har blekts intill oigenkännlighet. Slutsats: Det är nog ingen större mening med att färga med johannesört om man vill ha garnet till något annat än att ligga i ett mörkt rum.
Attans! Kanske kanske det går att få bättre härdighet om man kan laka ut färgämnena med alkohol? Eller är det så att anthocyaniner i sig självt bryts ned lätt av ljus? Egentligen borde det ju vara rimligt, när man tänker på de röda anthocyaninfärger man ser på höstlöv så inte håller de sig röda särskilt länge precis. Jag måste plocka fram min kemihjärna och fundera mer på dethär.

Rödfärgning med flammor

Inte mycket blir gjort när man ligger i soffan och snorar, men man kan ju iallafall passa på att visa gamla saker.

I början av sommaren fick jag ett krappfärgningsryck. Eftersom jag inte hade något färdigbetat garn tryckte jag ned fem hg garn tillsammans med vatten och alun i en 10L-kastrull utan att röra om så särskilt mycket. Det var slappt gjort, och då får man skylla sig själv sen.

Färgade två hg Tuna och ett hg Möbelåtta i ca 100g krapp. Därefter 1 hg Tuna och 1hg Möbelåtta i efterbadet. Såhär blev det.. flammigt! Bilden visar Möbelåttan från förstabadet. På sina ställen helt klart undermålig färgpådragning. Dels förmodligen för att det är ett glansigare och hårdare spunnet garn än Tunan (som ändå fick rätt OK färg), men troligen framförallt pga det trånga betbadet. Håhåjaja.


Det borde jag ju ha kunnat räkna ut med röven och en krita som man säger..
Hursomhelst är det rätt ok ändå, jag kan nog komma på något att ha garnet till. Möbelåttan ska vara till inslag i brickband, och det kommer nog inte göra så mycket att det är flammigt för det blandas upp en del i väven. Andrabadet blev jämnare, men en ganska läskig rosa.


Tunagarnet överst, möbelåttan underst. Färgen stämmer ganska bra, trots den mörka bilden.

Experiment med johannesört

Nu blommar johannesörten (Hypericum sp.) för fullt och är på väg att blomma över, så jag tänkte att det var dags för ett färgexperiment. Plockade massor av blommor och knoppar (de ska ha högst halt av färgämne i sig) och satte igång att färga på jakt efter en vacker röd färg. Johannesörtsbrännvin är ju starkt rött, och man blir rödlila om fingrarna när man smular en knopp, så jag har länge haft ett hopp om att lyckas färga ett garn rött med johannesört. Förra gången blev det hudfärgat fisrosa, men då hade vi nog för lite växtmtrl så nu tog jag allt jag hittade (både äkta johannesört och fyrkantig johannesört) som fortfarande var i knopp (många plantor hade blommat över, så det var ingen fara för artens fortbestånd på platsen).


Jag vägde blommorna (totalt ca 300 g.. det ser alltid mycket mer ut!) och kokade ur dem i ca 1h. Sen fick badet, mest på grund av tidsbrist, stå i ca två dygn. Därefter silade jag bort blommorna - som då såg ut såhär, som grävlingsbajs ungefär.


Färgbadet såg lovande rödlila ut.


Därefter delade jag en härva Klippans Tunagarn i två 50g härvor och fördelade färgbadet lika på två kastruller. Fyllde upp till ca 3l vatten i vardera kastrullen. I den ena löste jag 15g (30% ) alun och lät sedan härvorna ligga i vid ca 90grader C under en timme. Därefter fick färgbaden stå i ca 2 dygn igen, eftersom jag inte hade tid att ta rätt på dem. Så här blev resultatet. Inte ett dugg rött, men lila och grönt!
Det lila är det obetade garnet, och det gröna det alunbetade. Båda färgerna är mörkare i verkligheten.


Sjukt intressant att garnet fick dehär färgerna! Läste i Växtfärgning med örter, svampar och lavar (Erik Sundström, 2002) att det finns blå anthocyaninfärgämnen i Johannesört, och det måste vara de som slår ut på det här viset och tar över de röda och gula färgämnena. Färgen har en grådunkel ton också, ungefär som att det skulle varit järnbetat, men jag har använt rostfri kastrull och vattnet här är inte särskilt järnhaltigt vad jag vet, så jag tror det har med växten att göra.

Nu skulle jag vilja testa att göra ett bad med ännu mer blommor för att se om det är möjligt att få en mer rödlila färg, men jag tror att det blir svårt att få ihop tillräckligt med blommor. Är det någon därute som lyckats färga rött med Johannesört? Enligt Sundström kan man prova att lösa ut färgämnet genom att lägga blommorna i sprit först, det kanske kunde vara värt att testa. Hirkumpirkumbrännvin brukar ju vara riktigt klarrött.

Färga ullgarn med eklöv

För någon vecka sen drog en storm genom Småland. Ingen av Gudrunparietet, men en hel del trädgrenar blåste ned. Under en promenad hittade jag en hel del nedblåsta ekgrenar och jag passade på att fylla en kasse. Det ingår inte i allemansrätten att plocka löv och grenar från träd, vilket är en av anledningarna till att jag inte provat att färga med eklöv tidigare. När de ligger på marken är det dock fritt fram..


Man ser många färgningsrecept på hur man får grå färg med hjälp av galläpplen (runda utväxter på ekbladen orsakade av en stekel som lagt sina ägg i bladet) och järnoxid men jag hade inte hittat något exempel på vad själva bladen ger för färg. De flesta gröna blad ger gula färger, men ekens blad är väldigt rika på garvsyra vilket borde påverka färgen åt det mörkare hållet.

Jag proppade en tioliterskastrull helt knökfull med eklöv och kokade dem i ungefär två timmar. Därefter lät jag färgbadet svalna till dagen därpå, plockade ut löven och färgade sedan två härvor garn (loppisköpt ljusgrått ullgarn av okänt fabrikat med ca 15% alunbetning, färgat ca 1,5 h i ca 90 grader C). Färgbadet var brungrått och nästan helt ogenomskinligt, men garnet fick en ljust grågröngul färg:


Garnet i bakgrunden är det betade garnets egenfärg. Jag hade mina farhågor om att det skulle bli fulbrungrått, men jag tycker faktiskt att färgen är ganska fin. Återstår att se om den är ljus-och gnidhärdig. Blivande projekt är troligen nålbundna sockar eller vantar.