Sommarens röda

I sommar har det blivit en del färgning, krapp är en av favoriterna.

Har lyckats få tag i två el-kokplattor, så nu kan jag färga utomhus om el finns, och beta garn i en gryta samtidigt som jag färgar i en annan.

Här är det uppvägning av betmedel på g. 30g alun per hg garn (brukar normalt använda 20, men la till lite extra för att färgen skulle bli riktigt intensiv).

Förbetat och förblött ullgarn på väg ned i grytan (det svarta th är en högtalare. Inte helt nödvändig för processen, men kan vara trevligt).

Färgning under minst 1 h i max 70 grader (går man högre förändras krappfärgen och blir mer brunröd än klarröd). Det blir mycket trixande för att temperaturen ska hålla sig rätt.

Ursköljning medelst vattenslang och badbalja.

Färdigt! (tygstycket th är en fd vit merinoullsbuff som jag testade att färga... den blev dock mer orange än röd, vilket får mig att misstänka att man gjort nåt med tyget som fått det att inte ta upp färg så bra.

Vi färgade också med krapp under det enda medeltidsevent som jag hann vara med på i år- på Varbergs fästning i juli. (Här kan man läsa om det i Hallands nyheter klicka på bildspelet så ser ni mig vid kokgropen!).  Det var första gången jag färgade över öppen eld, men det gick bra. Dag ett färgade vi krapp, och dag två med lökskal. Det var en rökig historia..

Färgning var förövrigt en rolig sak att göra inför folk, det var många nyfikna som kom fram och undrade vad vi pysslade med. De flesta trodde att vi lagade mat, eller att vi låtsades laga mat för att medeltidandet skulle se mer verkligt ut (folk är inte kloka.. 10m bort lagade vi just mat i en annan gryta. riktig mat.) Roligaste kommentaren från kom från ett barn: "Är det maskar eller är det trådar?"

Såhär blev resultatet. Det röda är ett fd vitt handsspunnet (loppis)garn, och det gula, lökfärgade är fd grått ryagarn.

 

Intressant att se att grytorna har avgivit en hel del järn, vilket gör garnet dunklare i färgen än när man färgar i en rostfri gryta. Bilden nedan är lite galen i färgen, men man kan ändå se en viss skillnad mellan det "medeltidsfärgade" garnet th och det rostfrifärgade tv.

Jag gillar den dunklade färgen, helt klart! Man kan  tillsätta järnvitriol eller liknande om man vill ha samma effekt i vanlig gryta, men jag har aldrig provat det. (man får passa sig lite också, så man inte järnar på för mycket, järnet gör nämligen garnet skört).

Den gamla pilgrimsväskan

När man är mer intresserad av att pyssla och vara ute än att använda datorn är det lätt att man glömmer bort att blogga sina pyssel. Kom just på att jag missat denhär:

En handväska för medeltid. På bilder från 1300-talet (som jag ibland försöker mig på att återskapa, tillsammans med folket i Albrechts bössor) så ser man sällan folk som har väskor på det vis vi har idag. Särskilt inte på kvinnor. Ibland bär folk en säck på ryggen, och ganska ofta ser man små väskor/pungar i bältet på medeltidsmänniskorna, men sällan hittar man något däremellan, typ handväska. - med ett undandtag.  Ibland ser man vita axelväskor med tofsar, förträdesvis på människor som är ute på pilgrimsfärd.

I historiskt-återskapande-världen, har det blivit lite mode i att göra sådana väskor, antagligen för att det är himla praktiskt med väskor av handväsk-storlek, och det finns så få andra exempel. Misstänker starkt att den vita väskan med tofsar är betydligt vanligare bland historieåterskapare än den var bland medeltidsmänniskor i allmänhet... men eftersom pilgrimsresenärer ju var ute på resa, kan man kanske tänka sig att folk i allmänhet hade liknande väskor när de nu nån gång reste nån stans (vilket de nog inte gjorde speciellt ofta).

Hursomhelst. Jag kände för att sy mig en dylik väska. Vit skulle den vara. Min tanke är att väskorna ifråga avbildas som vita eftersom de var gjorda i ofärgat, grovt linne eller ylle. 

Något sådant stod tyvärr inte till buds, men jag hade ett vitt ylletyg iallafall. Dock var det lite för tunt för att fungera som en stabil väska, så jag fick fodra den med linne. Är egentligen inte riktigt nöjd med det, för det vita tyg jag använde är egentligen för fint för en väska som man släpar med sig runt i världen på pilgrimsfärd... men nu är det som det är. Om jag börjar känna att det är för ohistoriskt kan jag ju alltid använda väskan i mitt civila liv..

Axelremmen är brickvävd i enklast möjliga väv (ofärgad med maskeffekt) i möbelåtta, och tofsar och påtade snoddar är gjorda i möbelåtta färgat med renfana. Väskan stängs genom att öglan på bilden dras runt mitt-tofsen... det funkar OK. Hela paketet såklart handsytt (som synes är jag inte vidare på det där med små fina stygn...men det är ju på insidan guschelov.

Stashat i Sörping

I helgen var jag på äventyr med de ädla tokarna i Albrechts bössor på Söderköpings gästabud. Jag sydde klart denhär klänningen inför helgen men glömde bort att fotografera den, och dessutom är jag inte helt nöjd och färdig så den får bli omskriven en annan gång.

En bra sak med medeltidssammanhang är att det flockas slöjd- och hantverksintresserade i massor, vilket är sjukt inspirerande, och ibland är det marknad. Oftast är det mest krafs och brända mandlar och det var inte mycket bättre här- men man hittar alltid några guldkorn. Dessutom är ju Söderköping home of Korps som säljer en hel del matnyttigt. Sammanfallet ledde detta till att jag kom hem med en hel del pysselglädje:


Från vänster till höger: malen krapp, indigopulver, fyra meter finfint tuskaftylle att färga, slynggaffel(shit, jag kommer snart ha slyngade skosnören- här snackar vi tetrisvarning, tack anna för undervisningen!), knyppeltråd att sy med, skojig fiskpingla (vars historiska varande jag är osäker på, men jag ska ha den till en mobil eller nåt), nålbnindningsnålar i oxben (hm.. borde nog vara kossa, inte så vanligt med oxar nuförtin, men ändå) samt 20 brickbandsbrickor i ben!
Jag är fattig men glad!

Kunde inte låta bli att anfalla ett garn med den lilla lilla nålbindningsnålen på en gång. Det blir sockor, så småningom. Tunnt tunnt!

Varberg, och en nål om dan

En sen uppdatering, inget går fort vid 28 grader.

Här sitter jag och syr så svetten lackar. Mikael tog bilden (och jag har snott den från honom!)

Varberg var trevligt, men också väldigt varmt. Särken blev inte klar, den fick inte ens följa med. Istället blev det en hel del annat pyssel som nålbindning, lite sömnad av persedelpåsar, försök till spinning (ge mig ull och kardor så jag får öva mer!) matlagning och massa trevligt umgänge. Som alltid när man träffar andra "medeltidsmänniskor" blir man inspirerad av allas fina hantverk och hamnar lätt i PostEvent PysselPeak, som Anna säger. Dvs- man bara måste pyssla! Något som jag insåg att jag hade ett skriande behov av var fina dräktnålar att fästa mitt dok med. Marknaden (det finns nästan alltid en marknad på medeltidsevent, kvalitén varierar -den här var inget vidare ur medeltids-nörd-synvinkel sett) hade inga och alla internethandlar jag letat igenom hemma har antingen fula nålar eller slut. Således fick jag ta saken i egna händer och försöka göra något av all den mässingstråd jag i ett annat pysselryck inhandlade i vintras. Såhär ser de första försöken ut:


Det finns klart utrymme för förbättring, men de är inte helt åt helskotta, och de fyller sitt syfte. Min tanke är att göra minst en nål om dan tills jag lär mig bättre!

Utgångspunkten är några fynd av nålar daterade till sent 1300-tal (London), som visas i boken "Dress Accessories 1150-1450". Huvudet har gjorts genom att tråden virats två varv runt sig själv (förutom på den vänstra, tjockare nålen, den var mest ett test). Därefter har jag bankat själva nålen med en hammare mot en skärbräda tills den hårdnat lite. Tanken är att jag ska vässa spetsarna så fort jag får tag i något att bryna med.
Nålarna fungerar som sagt, men det är svårt att få dem raka nära huvudet och ännu svårare att få den tunna mässingen så hård att nålen inte kröker sig. Jag har inte den blekaste aning om hur detta ursprungligen gjordes, jag vet bara att det fanns människor som arbetade med att endast tillverka nålar, nålmakare så det är nog inget man ska räkna med att bli expert på sådär bara.

Nån som vet eller har tips på hur man "härdar"nålen så att den inte böjer sig så lätt?
Jag har använt 0,7mm tjock tråd (den tjocka tråden är 1mm). Har också provat med 0,5 mm vilket blir snyggare men de nålarna GÅR inte att få stabila nog att användas.

vädring, särk och att unna sig litta

Alla fönster på vid gavel! Har underlåtit att dammsuga sen jag flyttade in, och nu blev det äntligen gjort, med konsekvensen att det luktar dammsugare i hela lägenheten, alltså vädring! Krukväxterna flyger och far.

Annars är det en del på gång. Om två veckor far jag till Varberg med dehär tuffingarna och härjar i medeltiden. Ny särk är under produktion.

Egentligen vill jag sy hur mycket som helst, men man måste ju jobba lite också. I alla fall längtar jag tills det blir klänningssömnad. Ska se om det dyker upp något fint tyg där på västkusten.

Sticka sjalar kan man lätt göra på fikarasten, och unnar sig gör man, det vill säga man stickar i fint Färgkraftgarn i färgerna blåbär och snödroppe.

Den blå sjalen är en Ishbel, den grönvita är bara fram och tillbaka på vanligt manér.

Sen kan man unna sig ännu mer, det gjorde jag härom veckan och köpte detta:

En stickares ultimata lyx. Trots de fula färgerna har aldrig haft trevligare rundstickor. Det går som smort! Eftersom jag nyss flyttat frekventerar jag stadens loppisar oftare än vanligt på jakt efter möbler och husgeråd.. sen kan man ju hitta annat också. Såna här tillexempel:

Risken finns att jag virkar cottolinsjalar snart om jag blir för trött på stickningen.

Medeltiden igen

Mycket, men framförallt långa dagar på jobbet håller mig ifrån internet så här blir inte mycket uppdaterat fastän det pysslas hej vilt. Sen ska jag snart flytta också, inom stan, så det blir inte mycket datortid här inte.

Just nu håller jag iallafall på att försöka ta tag i ett gammalt hemskt medeltidsklänningsprojekt som legat och samlat damm ungefär sen 2005. En stor del av jobbet är redan gjort, allt är utklippt och det mesta är ihopsytt, men jag fastnade lite i kreativiteten ett tag och sen har den blivit liggande. Yttertyget är ett tunt brunt tuskaftvävt ylle och eftersom det är lite slankigt valde jag att sätta i ett linnefoder.
När jag sen tog upp medeltiden igen blev jag tveksam till vissa detaljer, framförallt fodrets historiska korrekthet, men det lutar åt att jag syr klar den i vår iallafall.
Så här ser den ut på insidan, med fodret vänt utåt. Tyget syns i närbild nedanför.


Min tanke är en tajt klänning från sent 1300-tal med snörning i fronten och eventuellt möjligtvis knappar på ärmarna. Är inte vidare förtjust i knappar, men det är tokvanligt i fynden från tiden och på samtida bilder.. och så är det ju vansinnigt praktiskt. Nåja. Vi får se. Nån som har någon behjälplig synpunkt i frågan?

nålbrev och brickband

I helgen hantverk med medeltidsmänniskorna. Fixade med min gamla ofärdiga bruna klänning (som inte blev så mycket färdigare den här gången heller), och nålband lite på de grå hosorna, men framförallt gjorde jag klart mitt nålbrev/nålrulle som jag satte igång med i julas. Ni vet yllebroderiet.
Så här blev det, jag är toknöjd med färgerna:



Mönstret kommer alltså härifrån, om jag inte sagt det förut.
Det gula tyget på insidan (där nålarna ska sitta) är rester från hosorna jag sydde innan jul. Från början hade jag tänkt att sätta samman ut och insida med ett brickband som sys fast samtidigt som det vävs men garnet jag använde var för svagt och gick av hela tiden..så det fick bli en enkel sydd kant istället.

Sen hade jag inte vävt brickband förut, men det gick ändå förvånansvärt bra. Här är lite ynka snuttar som blev.


Hursomhelst var det jättekul så nu är jag superpeppad på att sätta igång med en väv i ett lite kraftigare garn.
Är också hur sugen som helst på ett nytt broderi. En allmosebörs kanske?

Vad håller hon på med?

...kan man fråga sig. Svaret är att jag mest jobbar hela tiden = sitter framför datorn...vilket gör datanärvaron hemmavid en aningen sporadisk och lite tvångsmässig. Mer betala räkningar och sånt än att kulsurfa, läsa fina bloggar och leta musik på spotify. Så kommer det lätt saker imellan mig och bloggeriet.. som att det aldrig är ljust när jag är hemma så att jag kan ta fina foton.. eller att jag aldrig gör klart något just nu, eller att jag helst vill skriva ett inlägg för varje sak, eller att internet är på semester.
men nu jädrar får det vara nog.
Det här har jag pysslat med sen sist:

1. Lustpyssel.
På julafton började jag virka så smått i ett entrådigt rött garn som kändes väldigt juligt och väldigt kravlöst. Sen har detdär projektet följt mig på diverse tåg hit och dit och nu nyss bestämde jag mig för att det var klart.
En sjal som denhär (som förövrigt blev en present sen), fast mycket större!

Har bara blockat den lite slappt för jag gillar den som den är...och framförallt gillar jag mönstret i mönstret som bildas vid ökningarna, och att det är en så vansinnigt enkel princip bakom det hela. Ska försöka fota den ute i helgen så ni får se hur fin färgen är i verkligheten!


2. Uppdragspyssel.
Innan jul lovade jag Ns bror att han skulle få ett par egna mönsterstickade sockor. Det skulle blivit en julklapp, men det hanns liksom inte, så nu blir det nu istället. Tyvärr hade jag glömt av vilket sticknummer jag använde förra gången jag gjorde ett par såna här, så jag valde 2,5 och det blev för litet. Bytte till 3, och nu känns det OK. Sockan till vänster är 2,5 och den till höger 3.. inte för att det syns nån skillnad här, men ändå. Satsar på att bli klar i helgen, det är på tiden, för sen ska jag sticka mössa!


3. Lustpyssel 2 /experiment.
Vad är nu detta?


Jo. Det är ett försök att se hur många pulsvärmare man får ut på ett nystan Crazy Zauberball (som jag inte kunde motstå att köpa en dag när allt kändes grått som gegga). Perfekt fikarast/tåg-virkning nu när den röda sjalen är klar. Hittills är jag uppe i ungefär 3 och ett halvt par muddar, och jag blir lika glad när jag får plocka fram virknålen. Alltid blir det väl några som passar ihop i slutändan.. eller kanske är det det som är det fina, att de inte passar ihop? :)


4. Medeltidspyssel
Ett försök till nålbundna hosor. Inget krångel, 2-trådigt ullgarn, 3 maskor bakom tummen, 2 i föregående varv. Med långa skaft, till knäna, eller så långt garnet räcker iallafall. Förhoppningsvis också klara snart så att jag kan ta mig an mitt sista gamla garderobsvärmarprojekt- den bruna klänningen (som SKA vara klar till sommaren. Annars.)

5. Lyxkonsumtion på pysseltema
Såsom varandes anställd med lön (vilket jag inte riktigt är van vid, och förresten så blir jag snart arbetslös igen.) friställs ju helt andra ekonomiska resurser än när man studerar. Jag är rätt bra på att hålla i mina pengar, men lite slösaktighet har ändå smugit sig in. Till vänster en necessär från lagerhaus (som förövrigt är en hemsk affär, oftast, men de har fina mönster ibland) som det var rea på häromveckan. Jag fick fyra till priset av en. Perfekt att ha små handarbetsprojekt i!

Sen kommer stickgurun Britt-Marie Christoffersons nya bok som jag längtat efter ända sen den kom ut. Nu var den inte riktigt som jag tänkt mig, men ändå fantastisk. Teknik är min grej. Jag blir tokigt inspirerad helt enkelt.

Slutligen, den observante tittaren ser också några stickor i gräsliga färger- och det är precis vad det ser ut som.
Garnaffärn här i stan, Umbra, har börjat sälja Knit-pro-symfonie-wood-stickor. Jag har avstått såna länge, mest för att jag tycker att de är vedervärdigt fula (färgkombinationerna stressar mig på nåt sätt) och onödigt dyra, men så fick jag känna på ett par, och jag kunde inte låta bli. För första gången är jag riktigt nöjd med ett par trästickor, och det känns faktiskt som att stickningen blir lite snyggare!

Broderi

Efter två veckor i Värmland är jag i Skåne på en kort visit innan semestern tar slut. Jag har, tvärtemot vad jag tänkt, inte slöjdat alls så mycket som jag hade föresatt mig. Ibland blir det som ett krav att ständigt vara aktiv och pyssla hela tiden, och det är jädrigt hämmande för kreativiteten, så istället har jag mest läst böcker, promenerat, ritat, sett fånig teve och en massa andra saker som man också behöver ibland.

Något som jag iallafall pysslat med under helgerna är mitt första medeltidsbroderi, och i förrgår blev det klart.

Det är gjort med dubbelt entrådigt yllegarn (från Klippan) och tog mycket mer tid än vad jag kunnat föreställa mig men var också mycket roligare än jag trott. Mönstret kommer, som jag tidigare sagt från Medieval arts and crafts. Tanken är att det ska bli en rulle för mina nålar, ska montera på en baksida i ett gult ulltyg där man kan fästa nålarna och så ska jag försöka mig på ännu en ny teknik - brickband - för att göra snygga kanter och ett snöre att binda om det hela med.

Resultat

God Jul i efterskott! Snön yr utanför fönstret och det är minusgrader och jag sitter i soffan hemma i Värmland och virkar och äter choklad. Semester är fina grejor det!

Men vad blev det då av medeltidssyandet?
Först kom det en massa julklappstillverkning emellan, och sen kom julen själv, men bättre sent än aldrig.. Blev klar i tid med sömnaden, men så värst mycket fotograferande fick jag inte till. Lyckades dock få tag i lite dagsljus dagen innan jag for till Värmland, men solen var på nedgång och jag hade ingen som kunde fota mig, så det blev rätt kass kvalité.. håll till godo!

Klänning:
Överklänning med stora ärmhål (s.k. helveteshål). Syddes första gången 2005, då med ärmar, men har legat halvt uppsprättad och i delar ett tag eftersom jag inte var nöjd med den. Tyget är ett tunnt ylle vävt i fiskbenskypert i två nyanser av brunt (hittat på en utförsäljning i Kalmar).

Klänningen är sydd på enklast möjliga vis och är ganska vid trots att det bara gått åt ca 2m tyg (150cm bredd). Mittenstycket är ett enda sammanhängande, hål har klippts för huvudet och för kilar fram och bak. Ytterligare vidd i sidorna kommer från fler kilar, sammansydda av spillbitar. Nedan syns frontkilens infästning, nedre kanten på ett ärmhål där sidokilen går upp, samt den otroligt slarviga halsinfodringen i linne som är kvar från "ursprungsklänningen" eftersom jag inte hunnit ändra den än.



Hätta:
Påbörjad runt 2005, har också legat i delar hur länge som helst. Sydd i samma fiskbenskypert som klänningen (från samma utförsäljning) men med rött istället för mörkbrunt. Foder i tunnt brunt tuskaftsylle som konstigt nog är i samma nyans som det bruna i yttertyget. Knappar i fodertyget.
Det är första gången jag syr knappar och knapphål, och det syns! Passformen är heller inte idealisk över axlarna (det var därför jag tog så lång tid på mig att sy den..) men tillslut orkade jag inte fundera mer utan sydde ihop och det får duga sålänge.. allt är en läroprocess!



Hosor:
Påbörjade i somras av tjockare, lite valkat kypertylle från Medeltidsmode (tyget är egentligen lite väl tjockt för hosor, men jag hade inget annat just då, och det var hosor jag ville sy!). Har inspirerats av ett hosmönster från Historiska Världar, där hosan byggs upp av tre delar - en sula, en fotdel och en bendel. Krångligast är att få till övergången mellan foten och benet så att hosan sitter tajt och foten ändå går att få igenom. Jag är inte helt nöjd, men resultatet är OK med tanke på det tjocka tyget och att jag gjort ett helt nytt mönster.

(och för den som är en petmoster och bryr sig om sånt så är inte det stora stygnet som syns nära hälen på högerfoten något riktigt stygn utan en rest av tråckeltråden :))

Nu är jag hursomhelst aspepp på att sy mer! Nästa projekt är att sy klart en mellanklänning i samma bruna ylle som fodret till hättan (och som också har legat i år och väntat). Sen är alla gamla projekt avslutade = dags att köpa nytt tyg!
..men inte mer fiskben, hur fint det än är. Glesa fiskbenstyger är inte det mest typiska för sent 1300-tal (som är den tidsperiod jag försöker återskapa kläder från), men mina kläder påbörjades innan jag lärt mig mer om tyg, så jag tyckte att det kändes synd att lämna dem oavslutade, speciellt som min medeltidsgarderob är synnerligen liten. De flesta tygfynden från sent 1300-tal är enfärgade och av mer bearbetad karaktär än mina tyger, ofta valkade och överskurna klädestyger, så i framtiden det är det jag kommer att leta efter.

God fortsättning!

Textil hybris

I helgen är jag bjuden på medeltidsfest..vilket varit skoj om jag haft nåt att ta på mig. Det var säkert tre år sen jag var på en vintertida fest i medeltidskläder.. och då hade jag helt andra idéer och tankar om hur saker skulle se ut så klädläget är lite prekärt och tiden är knapp.
Jag får skylla mig själv som prioriterat att förverkliga den smått maniska idén om att bara göra hemgjorda julklappar i år (det lyckas inte riktigt tror jag) istället för att sy, men iallafall är läget sådant. Det finns inte en chans i himalaya att jag hinner sy färdigt en hel dräkt från grunden tills på lördag. Jag har vissa delar som är användbara, men jag behöver åtminstone en klänning till, hosor och något varmt att ha på huvudet.

Meeen. vänta här nu..Det finns en möjlighet! Inte-orkat-göra-färdigt-lådan där alla dåliga samveten ligger och samlar damm.


Där görs följande fynd:
Två styck klänning: En rödbrun och en brun. Halvfärdiga.Varierande ångestfaktor.
En styck struthätta: nästan klar. Av nån konstig anledning bara några knappar kvar.
Två styck hosor: den ena ihopsydd och inpassad, men sömmarna är inte fällda, den andra i bitar som inte passar ihop.

Så det är väl bara att sätta igång. Tror ni att jag hinner? Inget är som lite stress när man vill få nånting gjort!

medeltida ystad och diverse inköp

I helgen har jag varit på snabbvisit på "Medeltida Ystad", ett litet medeltidsevenemang i just Ystad.. det var första gången på ungefär 3 år jag besökte något medeltidsrelaterat och det gav mersmak. Vännen L bjöd på mat, dricka och husrum och trots att jag inte hann vara där så länge så gjordes en hel del nya trevliga bekantskaper och några återseenden från förr..och gissa om jag har lust att sy nu. Har sett så många fina dräkter.. dumt nog tog jag inga bilder.

Själva marknaden var inte mycket att hurra för (medeltidsmarknader brukar inte vara det om man är mer intresserad av hantverk än brända mandlar och skumma smycken), men lite blev ändå handlat:
Ett stycke tunnt linne till huvudlin (från medeltidsmode), ett grövre märklin (nu ska jag äntligen lära mig brodera) samt handspunnet garn färgat med stenlav, båda inköpta i Korps hantverksbods stånd. Garnet är ljusare i verkligheten förresten, och det är helt fantastiskt fint..


Fick lov att sy lite nytt inför besöket (alla gamla huvudlin visade sig ligga kvar i Värmland), men det får avhandlas senare när jag har lite mer tid över och möjlighet att fotografera.

Största anledningen till att det blev just en snabbvisit var att jag var tvungen att skynda tillbaka till Lund för att hämta ut postpaketet från det tidigare inlägget. Som tur var hann jag (annars hade jag fått vänta till på torsdag och då skulle räkningen hunnit förfalla) och det här var innehållet:


..en orgie i spetsstickning alltså. Har inte hunnit titta igenom dem så noga än, men det ser rätt så lovande ut. Färre trekantiga sjalar än vad jag hoppats på och lite fula pastelliga bilder.. men jag har på känn att jag kan få ut en hel del kul av dem ändå.

Har helt vansinnigt mycket slöjdidéer just nu, både medeltidiga och andra. Mer om det senare.. nu måste jag packa min väska så jag kan fara tillbaka till österlen för jobb och internet-torka.

om historiskt hantverk

Det finns en del av mitt hantverksintresse som legat i träda alldeles för länge.. Det är den del som inbegriper historiskt återskapande. För några år sedan bodde jag i Kalmar, och då tillbringade jag större delen av min lediga tid med den lokala medeltidsföreningen. (vars hemsida förövrigt inte uppdaterats sen långt innan jag blev medlem).
Vi var ett gäng nördar som träffades varje vecka och sydde, bankade plåt, snickrade etc., drack sjuka mängder te och snackade skit. (ungefär som ett stick-café men med annan inriktining :)). Ibland lagade vi ofantliga mängder mat och hade hejdundrande fester och ibland medverkade vi i medeltidsevenemang som marknader och dylikt, men oftast var vi i vår föreningslokal och hantverkade tillsammans.

Jag övertygade mig att jag borde gå dit en kväll (eftersom jag tyckte om att pyssla, hade varit på medeltidsveckan, kände några lajvare och gillade historia) och en hel ny värd öppnade sig. Under denna tid lärde jag mig sy för hand ordentligt (ganska bra tillomed), att rita enkla mönster, tova, nålbinda, sy i läder, massor om dräkthistoria och tyger och framförallt att man kan vadsomhelst bara man vill (kanske inte proffsigt, men det går iallafall oftast). Ingenting var omöjligt, vill man ha en 1350talsklänning, eller ett harnesk från 1437, så spelar det liksom ingen roll om man knappt sytt ett stygn förut eller aldrig hanterat plåt, man får helt enkelt lära sig hur man gör. Oftast blev det bra, ibland ättedåligt, men alltid lärde man sig något och nästan alltid var det galet roligt.

Hursomhelst, sen flyttade jag och de flesta jag kände i föreningen från Kalmar och vad som händer där idag vet jag inte mycket om.. jag hamnade i Lund och ägnade nästan all min tid åt skolan och medeltiden gömdes långt in i garderoben. Allt hantverk låg av olika anledningar mer eller mindre nere ganska länge tills jag en dag fick för mig att börja sticka igen (något som jag inte gjort sen slöjden i småskolan). Sen började det långsamt sparka igång igen med mer och mer stickat, ull och andra trevligheter.

Nu känner jag att det är dags att ta tag i medeltiden igen! Min kompis A började fråga mig saker om medeltidskläder och jag blev så inspirerad att jag började rota i garderoberna och plocka fram mina gamla klänningar (det finns en hel del gamla UFOn där också) så om det hädanefter dyker upp en del sådana konstigheter här så vet ni varför!

Det är dåligt med bildmaterial från "min" medeltidstid men här är iallafall en osedvanligt ful bild på mig i en av mina tidigt-mitten1300-talsdräkter (och ja, om några eventuella entusiaster skulle råka se detta, jag är medveten om att påsväskan snarare har sin förebild i senare 1300-tal och att struthättor vad man vet vanligtvis inte var broderade och för kvinnor knäppta etc. etc., dessutom har jag moderna kängor på bilden, så det är helt åt helsike med den historiska korrektheten i detta fallet!).